I förrgår hade jag sista kurstillfället. Nu är det lite kursvila, och sen drar det nog igång i februari igen, med fortsättning på sista valpkursen som var nu.
I januari börjar jag på nytt jobb, det ska bli väldigt spännande, kul, lite pirrigt och även en stor sorg att mista mina underbara kollegor och kunder! Jag ska ha hand om en liten grupp inom Funktionsstöd som ska jobba på ett hunddagis. Det känns verkligen som att jobbet passar mig som handen i handsken så jag hoppas att jag ska trivas. Tyvärr kan jag inte heller här ha mina hundar med mig, men vi får väl se hur framtiden utvecklar sig.
Den här årstiden blir det mer träning av delar i lydnaden och lite hårda spår. På helgerna försöker jag hinna med mer spår i skogen och jaktträning.
Jag och Vilse har varit en gång till hos Lillemor och den här gången hade vi kommit betydligt längre, även om det är mycket kvar. Många delar i appellens moment börjar falla på plats. Jag har ett mål med appellstart nästa år, vi får se om vi är färdiga då eller om jag flyttar fram det.
När det gäller hårda spår känns det som att Vilse har tappat det lite. När vi började med det spårade han så himla bra, men nu har han haft en svacka. När vi tränade sist tyckte jag ändå att det gick bättre igen, så det börjar förhoppningsvis gå åt rätt håll igen. Det går lite upp och ner under inlärning, det är ju hela charmen liksom… Vi ska träffa Jessica på SWDI snart så då hoppas jag på lite tips.
Iver har hittat tillbaka till sitt lugn i lydnaden, skönt att det gick så pass fort ändå. Nu ska vi försöka hålla oss kvar där.
Spårningen går bra som vanligt.
Jag har koncentrerat mig på uppletandet nu eftersom det strulade på dom sista tävlingarna. Tycker att det går mycket bättre nu, men helt i hamn är vi inte än…
Keno har varit på Hammarö och hälsat på sin lille son Kenzo. Keno var överlycklig att få leka med en valp igen! Och Kenzo har hamnat i ett sånt bra hem, det där kommer att bli jättebra.
Och Vilse och jag har varit på valpträff på kenneln och blivit drillade i jaktens konst. Vilse var hur duktig som helst, satte inte en tass fel. Sen var det ju hans matte också, som däremot fick några detaljer att tänka på…
Jag har satsat på några småsaker i jakten med Vilse nu. Bland annat att han ska kunna ställa sig upp vid min sida genom att jag tar ett steg fram och har ett kommando för det. Detta för att jag vill att han står vid arbete och sitter när det är vänta. Det tog några gånger för honom att förstå, eftersom han är väldigt tränad på snabba halter i lydnaden. Och då ska man sitta… Jag vill också att han bibehåller rätt position vid mitt vänstra ben, även om han reser sig. Det räckte med två-tre tillfällen så har han nu förstått ganska bra hur det ska gå till.
Vi har också tränat på själva tecknet på linjetaget, då jag tycker han inte förstått det helt. Efter prat på valpträffen om vilken position föraren ska ha på linjetaget var jag först tvungen att befästa tecknet bättre tyckte jag. Nu har vi tränat även att han ska ställa sig på ordet vid linjetaget och det har fungerat bra. Och det känns som att även tecknet blivit bättre befäst. Nu är det bara matte som ska veta var fötterna ska stå också…
Förutom avslut på kurser och egen hundträning har vi tyvärr hunnit att köra av vägen också. Först jag och sen Magnus. Med Volvon båda två. Första gången var det ”bara” plåt/plastskador och däck men andra gången blev det värre så nu går den inte att köra med. Det känns tungt nu med dubbla självrisker, 12 nya däck och snart jul… Plus allt strul med bilar när man bor på landet och är beroende av dom. Som tur är ingår hyrbil i försäkringen, fast en del får vi ju stå för även där.