Det här året ska bli året utan föreningsliv!
Det är dags att satsa på mina egna hundar och våran träning och tävling under ett år! Och jag vill också kunna fortsätta erbjuda bra och kvalitativa kurser i mitt företag, jag har fått otroligt bra respons från mina kursare! Tack allihop! Jag blir alldeles varm inombords att få höra sånt!
På joggingtur med Vilja, Iver och Keno!
Jag har förvarnat berörda om att jag 2015 inte kommer att vara kvar i SSRK/VL styrelse, heller inte ansvara för och arrangera tollingjaktprov, jag kommer att gå ur lydnadskommitten i min brukshundklubb. Men jag kommer att vara kvar som webmaster för två klubbar och jag kommer fortfarande att vara ansvarig i Värmland för tollingjaktprov. Och så klart kommer jag att fortsätta vara funktionär på bruks- och lydnadsprov, jaktprov och mh! Så helt utan sysselsättning blir jag ju inte…
Det känns väldigt skönt att ha tagit det här beslutet. Det har sakta växt fram under hösten. Först fick jag dåligt samvete, men sen har jag tänkt att jag ju faktiskt har varit aktiv sedan 1995, alltså 20 år! Så ett sabbatsår eller två kan ju inte skada!
2015 kommer att innehålla en hel del ändå! Som vanligt…
Jag hoppas kunna få ha förmånen att till sommaren återigen ha sommarhästar här hemma! Det var hur mysigt som helst och det är faktiskt roligt och även lite skönt, att få koppla bort hundträningen ibland och göra något helt annat. Jag hoppas på att hitta några som vill bo i Näs i sommar!
Med Keno hade jag ju lite svaga planer på att låta honom gå i pension från brukset från och med denna säsongen, men han är tokpigg, älskar att träna och är hur fin som helst i kroppen! Så vi satsar på en vårsäsong i alla fall så får vi se vad det tar vägen sen. Han ska även få träna jakten och jag hoppas på att vi ska kunna starta under året. Han var ju såååå nära ettan i ÖKL i höstas!
Iver ska också så klart få träna och tävla i år! Han är ju liksom i sina bästa år nu! Jag hoppas ju så klart på cert i brukset, men jag vet också att det inte är helt lätt och det krävs en hel del träning för att komma dit. Jag har ju äntligen hittat en instruktör i brukset som läser Iver som en öppen bok och är otroligt duktig på att läsa och förstå hundar. Jag är så himla glad för det och känner en ödmjukhet inför att ”lilla jag” fått förmånen att kunna ta hjälp av henne! Hon har på bara tre träffar gett mig verktyg och fått mig att inse VARFÖR han gör som han gör i vissa lägen. Många gånger en självklarhet när jag väl hör det, men det har varit för svårt för mig att bena ut själv. Iver är en riktig arbetsmaskin och är otroligt lättlärd och älskar att träna. Han är en toppenhund i dom avseenden! Men sen har han vissa andra bitar som har varit svåra för mig att hantera och hitta lösningar på. Vi har ju kommit långt på ganska kort tid ändå, elitspår, lydnadsklass III och ÖKL TJP, så helt sämst är vi ju inte… Nu under hösten har jag haft en ganska tuff svacka med lydnadsträningen då jag inte känt någon glädje och inte kunnat tackla de problem vi haft på ett bra sätt. Men nu, efter några träningar med Jessica, känner jag mig fylld av energi och glädjen börjar hitta tillbaka. Så jag hoppas att året 2015 är året då jag och Iver kommer att knyta upp alla våra knutar tillsammans!
Nu hoppas jag få lite bättre struktur på träningsböckerna när varje gren får en egen!
I november 2014 bestämde jag mig för att det måste hända något med min kropp! Tränade gjorde jag redan men jag ville också gå ner i vikt. På två månader har jag nu lossat 7 kg och det känns toppen! Jag är inte klar än, men på väldigt god väg! Så 2015 kommer även att innebära att jag fortsätter min egna träning, styrketräning och fysträning. Som tur är älskar grabbarna Grus att följa med på både joggingturer, skidturer, cykelturer, stavgång och en massa annat, så jag har alltid gott sällskap!
Till hösten har vi planerat att resa till brorsan med familj i USA. Det känns jättekul! Vi planerar redan lite smått vad vi ska göra och se! Både Magnus och jag gillar ju att göra saker på semestern, vi är inte så mycket för att bara slappa… Jag längtar också efter att få träffa hela familjen ”over there” igen!
En fruktansvärd jobbig sak hände i somras, vilket gjorde att jag började tänka över livet och hur skört det kan vara. En mycket kär vän fick diagnosen cancer, vilket välte omkull massor av känslor! Nu verkar det som det går åt rätt håll och vi håller alla så klart tummarna stenhårt för det! Händelsen gjorde på nåt vis att vi i det ”gamla gänget” återigen började umgås igen. Det har varit dåligt av det de senaste åren, även om vi hela tiden hållit kontakten. Jag är jätteglad för det och det här året är mitt önskemål att vi håller i det och träffas mer och umgås!! Det gänget betyder så himla mycket för mig!
När det gäller träningen nu under vintern och våren kommer jag att satsa mest på brukset med båda grabbarna och träna jakt sporadiskt, det jag hinner. Sen är tanken att smyga in mer och mer jaktträning när brukssäsongen börjar för att sen kunna starta på TJP under sommaren.
Hemma i huset har det nu börjat klia lite i våra renoveringsfingrar igen och vi har bestämt att göra ett rum där uppe. Så en vägg ska upp, det ska tapetseras, spacklas, slipas osv. Lite nya möbler ska köpas in. Rummet ska bli ett kombinerat gästrum och ”lekrum” till Magnus. Det känns jättekul!
Jag ska också renovera upp Grythyttanstolar vi hittat i uthuset och göra i ordning stubbar till pallar. Lite småprojekt som är kul att hålla på med!
I veckan som gått har vi tränat för Jessica en gång, tillsammans med Lollo. I lördags var jag till Therese och tog en tur ut på hästryggen, mysigt!
Söndagen spårade alla vovvar. Jag och Emmelie la spår i Molkom.
Igår tog jag en promenad med Eva och alla vovvar efter jobbet. En trevlig te-stund hemma hos henne blev det efteråt! På vägen hem stannade jag en kort stund på klubben och tränade framåtsändande.
Idag har jag varit till mamma och pappa och käkat god lunch, tack för det! Sen blev det träning på Forshaga BK med Emmelie.
Ikväll dök Pernilla upp här hemma för att hämta hem Vilja som varit på kollo hos oss en vecka. Det känns lite tomt nu när hon åkt, samtidigt som lugnet liksom lägger sig…
Imorgon börjar jobbet på allvar igen, jag har ju bara jobbat två strödagar. Känns helt okej ändå, jag trivs ju fint på jobbet som tur är.
Åh, vilken härlig läsning!