Teknik-test!

Igår var det dags att för första gången testa vår nya spårteknik ute i skogen, som ett ”vanligt” spår.

Vi var runt 8 st som träffades i skogen ute på Sörmon igår. Jag blev förvånad att det var så pass mycket snö i skogen, mer än här hemma… Vi delade upp oss två och två och jag och Maud skulle lägga åt varann. Jag kände mig lite orolig när jag kom med mina knäppa idéer med mini-saker, veta exakt var fotspåren är osv… Men Maud tog det med ro och hon var en suuuuuperbra spårläggare!!! Hon kunde på pricken säga var fotspåren var, även då vi inte kunde se dom i snön, var det kom en vinkel osv. Hur bra som helst! Min tanke var annars att lägga mina spår själv, det kan ju vara svårt att hålla koll så exakt, men det behövdes inte alls.

Grabbarna fick ca 1000 m spår var. Spåren gick i skogen, en hel del på skar-snö men även på barmark. Maud hade gjort många vinklar, en del klurigheter och gått upp och ner flera gånger i ett grustag. I varje spår låg åtta pyttesmå saker, såsom spik, små plastsaker, stickor mm, knappt synliga för ögat.

Iver var först ut. Han spårade hur bra som helst, höll i sin teknik, nosen i kärnan, vinklade fint i vinklarna, klarade av de störningar som blivit (älg, annan hund) och fann föremålen (missade dock en, inte heller vi vet var den var). Så klart finns det saker att träna vidare på men jag var så glad att få se honom så otroligt duktig i spåret och med rätt teknik.

Efter att Zoie tagit sitt spår var det Kenos tur. Jag var så nyfiken på hur han, med all sin erfarenhet att spåra på annat vis, skulle hantera ett skogsspår. Skulle han falla tillbaka in i den teknik han var van vid i den miljön? Men han gjorde mig inte besviken, han visade upp den nya tekniken fint, höll sin näsa i kärnan, tog vinklarna fint och fann sina föremål (ett missade han, som han dock markerade länge och väl men till sist gav upp, inte heller vi hittade det men det låg nog där). Med hans gamla sätt att spåra hade han nog missat betydligt fler av de pyttesakerna som låg ute, men inte nu! Vilken himla känsla det var att se honom spåra så! Så himla roligt! Även han har ju mer att lära, men vi är på så god väg nu.

Jag och Maud trampade runt en hel del, räknade ut att det borde blivit mer än 8 km. Och då gick det mesta på skar-snö där vi klarade två steg, sjönk ner ett, klarade ett, sjönk ner tre steg osv. Jobbigt som tusan, rejält svettiga var vi efteråt!

En mysig dag ute i skogen blev det, med brasa och korvgrillning och en massa skratt. Det vill jag gärna göra om snart igen!

Innan jag stack hemåt passade jag på att träna lite på 4H, klubben har ju tid där varje söndag men jag brukar aldrig vara där, så långt att åka. Men nu var jag ju ändå i stan så då passade jag på. En kvart var fick grabbarna.
Keno tränade ff, kon/rutan, kon/apportering, fjärr och framåtsändande. Jag är fortfarande fascinerad av att han kommer ihåg elitmomenten efter ett år.
Iver tränade alla moment (utom hopp) i tvåan och det fungerade väldigt bra. Känns bra inför start.

Kvällen avslutades med kärring-bastu här hemma i byn. Gött att få lite värme efter en hel dag ute i kylan.