En sån där skön känsla…

Efter jobbet idag åkte jag hem till Therese. Där fick jag först gosa med två underbara hästmular, underbart! Sen var det dags för lite jaktträning!

Först fick Iver öva på höger och vänster med hjälp av Therese, som agerade ”godisgubbe” först och sen bytte ut till dummy. Fungerade himla fint!

Nästa övning gick ut på att vi stod på varsin sida av ett brett och djupt dike. På min sida fanns tre målområden, som låg ganska nära varandra. Jag är så dålig på avstånd, men det var nog drygt 100 m till varje målområde.
Sen turades vi om att kasta markeringar till varandra på andra sidan diket, varvat med att skicka på linjetagen. Ibland skickade vi samtidigt till olika områden.

Iver skötte sig exemplariskt, jag är så stolt över honom! Han gick fin jaktfot hela tiden och höll sig vid mig, satt stilla och tyst när jag kastade åt T, fixade sina markeringar jättefint. Och kunde gå så där långa linjetag, trots störningar och andra svårigheter. Underbart!
Jag hade en enormt skön känsla när vi tränat klart!! Underbara hund, han kan ju!!! Vi har bara tagit oss dit via andra vägar…

Ovädret drog in, det kom en hagelskur och himlen blev alldeles svart. Men Keno-pöjken skulle ju också få träna så det var bara att kämpa på… Han fick ett sök med sex dummies, som började på äng och sen fortsatte in i skog. Plättlätt, sa han och håvade in allt på nolltid. Sen fick han göra tre linjetag mot dolt målområde, han gjorde det riktigt bra och stoppsignalen satt också som ett smäck.

Kan man ha annat än en underbar, skön känsla efter den träningen…?!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.