Har suttit och läst gamla blogginlägg som jag skrivit. Faktiskt riktigt kul att läsa men framför allt nyttigt! Där hittade jag många bra träningstips från mig själv (!) som jag liksom glömt bort… Och som jag absolut ska ta upp igen!
Idag hade jag tinat flera vilt för att Iver skulle få göra ett viltsök. Det är ett tag sen vi tränade med vilt nu, men han brukar ju alltid ta vilt. Själva sökjobbet gjorde han fint, men viltet… Nja, det var lite si och så med det. Han tog det ju snabbt men sen la han ner nåt, bar halvvägs, ville behålla osv. Och mina tankar har börjat mala rejält, jag har ju helt enkelt gjort nåt galet på vägen! Allt är ju mitt fel! Och nu har jag tänkt till och dessutom läst på gamla blogginlägg och jag tror att jag hittat ”roten till det onda”. Så nu är det tillbaka till framtiden som gäller och dessutom måste jag få mitt goda humör tillbaka i jaktträningen, det har blivit alldeles för allvarligt, min glädje är borta. Den glädje jag har i lydnadsträningen avspeglar sig ju på hundarna och så klart blir det samma sak i jakten – mitt sämre humör smittar av sig, vilket jag tror har gjort Iver osäker… Varför måste jakten vara så allvarlig??
Jag hoppas nu att jag återigen kan tycka jaktträningen är rolig och trivsam, så vi kan fortsätta på den väg vi hittills har vandrat, Iver är ju faktiskt ganska duktig ändå.
Innan viltsöket fick Keno göra ett uppletande utan vallning eller spår. Han jobbade jättebra under lång tid och fick belöning för det. In kom också de fyra sakerna till slut. Iver satt och tittade på under tiden. När Iver hämtat in viltsöket (då Keno var passiv) fick även Keno hämta några pippisar och då fick Iver återigen vara passiv.
Igår var Stella och Kira på besök hela dagen så jag tog alla hundar på en långpromenad medan grabbarna slet med bygget. Även den dagen skötte jag all markservice så det var fullt upp… Tyvärr regnade det så jag kunde inte måla nåt.
Imorgon är det lydnadsträning med gänget igen, ska bli kul!