Skvaller…

Far och dotter.

Regnet vräker ner. Det dyra regnstället håller inte helt tätt, vattnet letar sig in mellan sömmarna. Händerna är blöta och fulla av tollarhår, som inte går att få bort hur jag än försöker. I fickan ligger blöta, kletiga köttbullebitar. Tankarna går lite fram och tillbaka där jag går i skogen i regnet. Kommer att tänka på underbara, härliga Soori! Tänker tillbaka på henne och inser att även hon hade en del hyss för sig i unga dar… Som första gången vi var med på älgjakten (jag är fortfarande med i samma jaktlag) och det första intryck jaktlaget fick av mig och min hund var när Soori hoppade ur bilen och sprang rakt fram till Tore och käkade upp hela hans lunch i ett nafs! Soori blev Tores favorit i alla år efter det…
Eller på ålderns höst, när hon gjorde precis som hon ville. Framför våra ögon, när vi satt precis bredvid, kunde hon sonika gå fram till soffbordet och sno maten för oss. Hon tyckte det var hennes rättighet liksom…

Tankarna går vidare till Java, jo, hon hade lite hyss för sig hon med. I alla år käkade hon värmeljus och blockljus så fort hon var ensam hemma. Som ung åt hon på alla mina möbler, gjorde ett stort hål i väggen och lyckades käka upp flera liter torrfoder.

Men ändå kan ingen mäta sig med Iver, Ligisten nummer ett! Otroligt vad mycket bus han har haft för sig, man satan i gatan vad charmig han är! Just för att han är han…
Något som han är riktigt bra på är att skvallra! Den träningen har verkligen gått hem hos honom. Nu har det gått så långt att han ”skvallrar” heeeela tiden, det kan vara på en sten, en buske, ja, vad som helst. Han vill sååå gärna komma åt godisbiten! Just skvallerträningen har varit toppen för Iver, som tidigare blev så ivrig så fort han såg en hund, han hetsade upp sig och orkade inte lugna ner sig. Nu har han en helt annan sinnesstämning, där emot kan det fortfarande finnas någon enstaka hund som gör honom ivrig, men då beror det oftast på just den enskilda hundens språk.

Keno har ett eget sätt att skvallra på. Keno är ju, och har alltid varit, världens snällaste hund så jag har ju aldrig behövt träna honom så seriöst i just det. När vi möter någon ser jag det direkt på Keno, även om jag inte ser personen/hunden. Keno stannar, spetsar öronen, tittar en stund och vänder sig sen om, tittar på mig och frågar vad han ska göra. Ibland säger jag ”kom”, ibland ”stanna” mm och då blir han så nöjd och godiset är på väg.

På midsommardagen tillbringade jag och grabbarna hela dagen hemma hos Pernilla med vovvar. Mycket trevligt! Kenos spår, som jag själv lade, blev 800 m och jag hade fixat till det efter tips av Ann-Sofie. Spåret hade legat drygt 4 timmar. Och han spårade riktigt bra! Kul! Ivers spår hade pappa Blixt lagt och det var 1,7 km långt, Ivers längsta nånsin! Han slet som bara den, jag är så nöjd med hans jobb! Han hittade både sina skogspinnar och vanliga spårpinnar, kunde byta tillbaka till spåret efter att ha kollat av vilt och orkade jobba så länge i värmen. Vi hann med lite snabb lydnadsträning också och det var så roligt att se Viljas fina framsteg!

Mammas finaste!

Alltid lika glad och tokig…

Igår tränade jag med Kerstin i regnvädret. Iver fick träna tolling, markering i vattnet, ett kort linjetag på land längs vattnet och ett sök som låg på land och i vatten. Han skötte det fintfint! Lugn och fokuserad, bra fot och bra moment. Keno fick köra ett uppletande på samma ställe som vi hade kört söket så det blev ett ”vattenuppletande” för honom. Mycket uppskattat av badtoken och han gjorde jobbet fint.

Imorse åkte 4 lamm och en tacka till himlen (via Tranhem slakteri). Känns skönt att veta att de har haft bra liv, bara behövde åka några mil utan stress och att det slaktas på plats. Men visst känns det lite i hjärtat, vi ville ju egentligen behålla dom… Nu håller vi tummarna att fårflocken slutar att rymma till grannar och till skogs…

 Egentligen var det SSRK-träning ikväll men regnet vräkte ner och jag kände inte för att vara ute flera timmar i regn idag igen. Så vi tränade lite själva. Keno fick göra ett stort uppletande med små, halvgömda saker. Han fick jobba länge och det gjorde han bra, alla sakerna kom in till sist. Iver fick träna upptag och avlämning av and och det gick så himla bra idag! Kanske börjar det släppa lite…