Kerstin, Brita och jag lade upp träningen som ett prov idag. Även Lars var med, fast bara som funkis… (undrar varför..?).
Ivers ”prov” såg ut så här:
Fot bakom skytt ner till vattnet.
Tolling bakom nät (funktionär på andra sidan tjärnet plus skytt bredvid oss).
Ser vattenmarkeringen falla.
Fot till linjetag på land. Hämtar anden.
Fot tillbaka till vattnet, hämtar in anden.
Sitter fot – ett skott går.
Fot bakom skytt till söket. Hämtar in sju st änder på söket.
Hur gick det då? Ja, han är verkligen duktig, Lilleman. Jag fick också info om vad som fattas oss i träningen. Jaktfoten går riktigt bra. Stadgan är toppen. Fina upptag på viltet. Tollingen med störningarna gick utmärkt. Linjetaget finemang. På vattnet gjorde jag en dundertabbe som lagt upp det alldeles för svårt för oerfarne Iver. Där får jag en rejäl bakläxa! Han fick in viltet till sist men det blev inte alls bra.
Avlämning från vatten har vi inte tränat alls så det behöver vi också öva.
Söker gör han fint, med fina upptag. Men han behöver uthållighetsträning, han blev trött i mössan så på det sista viltet blev han för hård, då orkade han inte längre.
Han går framåt med stormsteg, det här kommer att bli riktigt bra, när vi hunnit träna allt.
Vi tränade vid en tjärn med gungfly runtomkring. När jag skulle hjälpa Iver med vattenjobbet lyckades jag trampa några centimeter åt fel håll, slurp sa det och jag satt fast och vatten forsade in i min stövel… Jag lyckades komma loss själv men var ju förstås dränkt från knäna och neråt. Ja, vad gör man inte för sin hund… Som tur var hade jag skor med och Kerstin hade extra strumpor…
När alla tre hundar gått sina ”prov” var det dags att tänka om och träna lite inför Lagkampen. Kenos tur alltså. Han, Snoddas och Berra fick träna små sök i närheten av varandra, de gjorde fina sök, utan att bry sig om varandra. När söket var klart stannade jag och Keno kvar och tränade lite dirigering för oss själva. Efter våra två tidigare träningspass har Keno blivit mycket bättre på det och idag kunde jag riktigt se hur han tänkte innan han gjorde. Kul!
Hemma igen blev det lite bil-fix, vi har äntligen fått buren till Skodan, en promenad och lite annat smått och gott.
Vilkiet härligt upplägg. Tänk att det är alltid vi förare som gör det för svårt för våra hundar. Tur att du kom på det och inte blev irrriterad på duktige Iver. Heja er, ni fixar ett jaktprov hur lätt som helst när som helst nu.