Besök och träningsvila…

Supermysiga Pippi har bott hos oss en vecka. Tyvärr kom hon precis när vi hamnade i vår träningsvila så det blev inte så värst mycket tränat för hennes del heller… Men det var himla mysigt att ha tösa här hemma ett tag! Nu har hon flyttat hem till sin flock igen.

Som sagt, lite vila från träningen har det blivit. Men förra söndagen la jag och Therese spår till varandra. Keno fick 950 meter blandat med skogpinnar och vanliga pinnar. Han spårade fint. Iver fick ett 750 meter långt spår där T råkat tappa först en vante som hängde högt i en gran som Iver markerade fint. Och senare apporterade han in en ihopvikt bajspåse (oanvänd förstås) som glidit ur fickan på T. Inget fel på näsan där inte… Resten av spåret gjorde han också väldigt bra och hittade alla pinnar utom den första, den klev han rakt över…! 

På kvällen träffades vi ett gäng tjejer hemma hos Eva för att dricka glögg och äta skinkmacka, julgodis mm. Himla trevligt och mysigt var det!

Vi tränade sista gången för snart en vecka sedan. Då träffade vi Mari för lite träning i ridhuset på 4H. Iver fick göra en plats med trygga Trolla. För första gången fick han testa att ligga hela fem minuter och det gick så fint så. Keno fick göra sittande när Pippi samtidigt låg plats och det fixade han ju jättefint! Ingen tendens att vilja lägga sig. Och det som vi inte tränat sen vi tävlade trean. Ja, utan Kenos skicklighet hade vi aldrig tävlat lydnad med tanke på hur lite vi tränar det, till skillnad från brukslydnad… Resten av träningen gick också bra.

De andra dagarna har det blivit rejält med motion istället, inte fel det heller! Jag har fått mitt ankelstöd nu så efter att jag varit ute och gått slipper jag nu den största smärtan, känns himla gott! Julen firade vi som vanligt ihop med nära och kära och som vanligt saknade jag min bror med familj… Trist att de bor flera hundra mil från oss… Fina klappar fick vi även i år så nåt bra måste vi ha gjort under året…

Idag slog vi till med lite spårträning i alla fall! Först la jag spåren, sen tog jag och Magnus med oss hundarna ut på en långpromenad, det blev nästan en mil… Tillbaka hemma var jag lagomt mör i benen men det var bara att gå spåren. Ivers var bara 750 meter långt men med många klurigheter, det gick över grusväg tre gånger och vi gick på grusvägen tillbaka från promenaden och gick alltså rakt över spåret på tre ställen innan. Grannen gjorde färska spår samtidigt som Iver spårade och rådjuren hade korsat spåret nyligen. Han fixade alla svårigheter jättebra och hittade alla pinnar, men det negativa var att han bytte till viltspår så det får vi träna mer på. Det är första gången han byter spår… Att spåret bytte terrräng från äng, till skog, till äng, till grus, till skog osv bekom honom inget alls.
Kenos spår var bara 780 meter långt, med sex skogspinnar. Det går bättre och bättre med pinnarna! Idag markerade han fem av sex, men hade lite svårt att lokalisera två av dom, medan han spikade dom andra. Mera träning… Själva spårningen gick bra, men han var lite väl het i början… Inte hjälpte det med en mils promenad före… Terrängen varierade mellan skog, kalhygge, äng, skog.

Keno lyckades rulla sig i härlig, vidrig rävskit också så nu är båda hundarna julbadade, några dagar för sent bara… Nu ska jag gotta mig i soffan och kolla på Macahan!