Ganska nöjd ändå…

Drog till Mariestad imorse, det var dags för elit spår med Keno. Drog nummer 2, härligt, gillar att starta tidigt! Ut i skogen, hann inte ens rasta Keno eller mig själv innan domarna dök upp, perfekt! Mycket bättre än att sitta och vänta flera timmar ute i skogen…

Släppte på, på upptaget. Keno drog iväg nästan helt RAKT ut, tjohoo!  Drog lite höger, letade sig ut, spårade en bit och sen vände han, noga var han, inget hafs och slafs. Spårade iväg åt vänster, jag hängde på. Fast nog trodde jag på ett bakspår, jag hade ju listat ut det tyckte jag med min otroligt smarta hjärna… Så jag gick och väntade på ”tillbaka till rutan” men det kom aldrig, Herr Kanon hade ju koll på läget! Han spårade på, väääldigt noga och ordentligt! Och hittade ALLA pinnar! Och jag då….? Hur gick det för sjuklingen? Jo, jag försökte hänga på, flåsandes och hostandes… Vid varje pinne blir det ju ett stopp och det var tur för mig att Keno hittade alla pinnar för jag behövde vila. Varje gång vi stannade frustade jag och spottade slem, hostade och, ja jag vet, det låter äckligt men vad gör man, snöt ut snoren så där på ”hockey-vis” dvs rakt ut i naturen bara… Men det gick vägen! Ett riktigt fint spår var det och min rödtott spårade så himla bra! Jag är så stolt över honom!

Tillbaka till klubben, lite vila innan lydnaden. Iver fick därför komma ut, träna på att bara vara på en klubb, utan att göra nåt. Om det tyckte han INTE! Men bra träning sa den snoriga matten så till sist gav han väl upp och fann sig i det. Och DÅ, då fick han göra nåt! Fast bara gå omkring lite och kika på alla hundar.

Dags för plats med skott. Keno låg bra, som vanligt, där är jag helt trygg. Efter andra skottet kom en schäfer, som låg bredvid Keno, till oss förare som stod gömda. Men pöjken, han låg så fint han.

Ut som nummer två på lydnaden, och vi hade ju gått spår innan, yrvädret borde vara lagom på G… Trodde den snoriga och hostiga matten… Men han var på! Jag menar PÅ!! Fast koncentrerat på.
Fria följet: Fint sa de som såg, lite sämre än vanligt tyckte jag, men 8,5 i alla fall…
Inkallningen: Ja, öronen hade Herr Kanon stängt igen alldeles lagom till detta moment… Fick klämma i med ett DK för att över huvud taget få stopp på raketen (hur kan det vara så kul att springa?). Hmmm… Inte så höga poäng där inte… Men jag har ju en plan för detta moment, nån gång blir det väl klart…
Framåtsändande: Rakt och fint, bröt av på rätt ställe, snabba inkallningar. Men när han hade gått sakta tillräckligt länge, enligt Herr Kanon själv, fick det räcka och han ökade farten, var det inte dags för en boll snart..? Men han höll sig inom den tillåtna sträckan i alla fall men poängen dras ju ner rejält…
Krypet: bra, lite hög bak ,men väldigt nöjd med resten, fin start.
Skall: Som vanligt Kenos favvo-moment, det är såååå kul! Skällde  jättebra, tyvärr ett skall för mycket när jag sagt ”tyst”…
Apporterna: Där gör han mig aldrig besviken, pöjken min.
Hopp: Men se, tror bestämt att lille pöjken började bli lite trött? Lite slarvigt uthopp gjorde att han slog i, onödiga nerdrag där, han kan ju hoppa mycket högre än så…
Stegen: Lugnt och fint, missade dock sista steget (i vanlig ordning, måste lägga ner mer tid på det).

Bara uppletandet kvar… Och mammas pöjk, ja han var faktiskt trött! Inte fysiskt förstås, han hade god fart i rutan. Men jag såg på honom att hjärnan inte riktigt var med där ute i rutan… Ja, inte har vi tränat så här på hela vintern så det var ju kanske inte så konstigt att uthålligheten fick sig en törn. Två föremål fick han in och det tredje tog han precis när tiden var ute så det fick vi inte tillgodoräkna oss.

En bra start på säsongen ändå. Utan träning under vintern tycker jag ändå det gick bra. Hade ju hoppats mer på lydnaden eftersom den gått så himla bra nu ett bra tag, men vi får peta lite mer. Det viktigaste är nog ändå att få till lite mer helhetsträning så han får tillbaka sin uthållighet. Vi jobbar på…

Tyvärr har jag ju legat sjuk hela veckan så det har inte hänt så mycket här hemma. Iver har varit på jaktkurs i alla fall och han sköter sig riktigt bra där. Kul! En träningsgång med Herr And och Fru Kaja har vi lyckats få till. Och Iver visade att han fortfarande är helt spontan på viltet, roligt! Och Keno håvade in pippisarna som ingenting. En träff med Lollo med lite kort träning och ett fika-besök hos mor och far. Det är nog det enda som hänt sen sist…