Lite träning i alla fall…

Veckan som gick hade jag en massa planer inbokade men det stöp på grund av att jag fick besök – av en förkylning! Det var säkert därför jag var så otroligt trött de sista timmarna på ssrk-utbildningen i söndags. Kunde inte fatta varför jag var så trött när alla andra fortfarande var så pigga… Vaknade nästa morgon med halsont så där kom svaret…

Vi hann träna lite smått måndag och tisdag, innan jag sen på onsdag fick bädda ner mig. Vi tränade på att sitta kvar länge efter stoppsignalen. Svårt, sa Iver. Plättlätt, sa Keno. Vi tränade flera gånger på måndagen, på tisdagen testade vi igen och då fungerade det även för Iver. Snabblärd killen!
Även lite träning med Pillan hann vi med. Markeringar där hundarna fick springa över gamla legor hela tiden, dvs kastaren backade vid varje kast. Vi hade också lagt linjetag med snäv vinkel. Iver och Vilja fick sen avsluta med ett sök där vi skickade dom växelvis.

Trots min förkylning hade vi ett fint besök från Norge. Laila var här med sina fina tollartik. Vi tränade lite linjetag och dirigeringar och hann med en fika och en massa prat. Trevligt!

Nu hoppas jag att denna veckan ska bli bättre. Förkylningen är på väg bort, nu är jag ”bara” hostig, rosslig i bröstet och väldigt trött… Vi har fått mycket snö igen så spår i skogen är bara att glömma. Istället får det bli några hårda spår när jag känner mig piggare.

Nästan en månad…

…Sen sist jag skrev i bloggen. Vart tog tiden vägen?

Inom jakten har vi tränat ganska mycket markeringar nu ett tag. Ofta lite kluriga med dolda nedslag och tillsammans med linjetag eller dirigeringar. Det är kul att hitta kluriga uppgifter för hundarna och lägga sig precis under deras utbildningsnivå! Båda grabbarna har tränat, även om Iver oftast får göra mer än Keno.

När det gäller spår har jag lagt några stycken till Iver. Alla har varit i skogen med varierande längd och terräng. Tycker han håller en bra nivå, även om han missade två pinnar på sista spåret vi gick. Han har fått många vinklar av olika slag eftersom jag tyckte ett tag att han genade i dom och det har gett resultat!

Nåt enstaka uppletande har dom också fått göra, och dom jobbar på bra. Jag känner ändå att Iver behöver mer rutin på det för att vara helt lugn och trygg, han kan fortfarande vara lite för hög i aktivitetsnivå.

När vi hunnit har Iver tränat några moment i brukslydnaden, främst framåtsändande. Keno har haft lite vila från rallylydnaden men vi har kommit igång lite smått igen.

I helgen var jag på wt-utbildning med Anna-Lena wendt. Ssrk värmland hade fixat så bra med den! Jättebra utbildning, fick lite att tänka på, inte bara när det gäller att lägga upp rutor utan även för egen träning.

Den här veckan är det ganska påställt med annat, men kanske hinner jag sticka emellan med någon träning. Jakt på fredag är planen i alla fall!

Jag har faktiskt anmält till några tävlingar nu, får se om vi kommer med. Känns roligt att få komma ut igen, blev ju lite knapert förra året… 

 

Mjukosttuben…

…den kan göra underverk ibland!

Ett tag tränade Iver ganska ofta med tub för att få ner aktivitetsnivån och hålla startljudet nere. Men nu var det längesen vi använde det. Så i tisdags hade jag köpt en, lagom till träningen på klubben i Forshaga tillsammans med Emmelie, Anna, Ingela och Annika.

Och det GÖR VERKLIGEN SKILLNAD! Emmelie kommenderade oss i ff, inkallning, framåtsändande, metall, tungen och kryp. Iver fick belöning lite nu och då, men körde även två moment efter varandra utan belöning. Han var så otroligt lugn och fin!!!

Iver fick också göra en platsliggning med skytt (utan skott) och två hundar. Gick hur bra som helst! Han var helt cool och tittade inte ens åt skytten!  Framsteg!  Vila några månader från momentet är bra ibland!

Keno tränade rallylydnad i hel bana, det gick över förväntan. Det gäller för mig att vara extra tydlig då det är många nya rörelser för honom.

Igår körde jag, Eva och Helena en bra övning på I2. Utmaning för både Iver och signe. Den låg precis på gränsen för att vara för svår, perfekt träning! Det ingick skott, markeringar, linjetag och inte minst att vänta… Iver fixade det bra, även om han stördes ut lite av skotten ibland. Även här var tuben väldigt bra att ha som belöning. Keno fick träna först och Helena kastade markeringar och sköt åt oss. Dessutom blev det linjetag och dirigeringar. Det var sprutt i gubben och farten var hög!

Idag ska jag fokusera på brukslydnad och rallylydnad hemma med grabbarna innan tabatan.

En ledig vecka!

DSC_1408

Nu har jag haft en helt ledig vecka! Jag lyckades få feber och ont i kroppen några dagar men det var nog en light-variant av influensan för jag kom på benen snabbt igen.

När febern härjade som värst blev det förstås inte många knop, men lite har vi hunnit med i alla fall. Hundarna fick springa i skogen när jag åkte fyrhjuling en dag och dagen efter var jag ju redan bättre så då fick dom ett stort sök ute på ängen (sök är bra ”latmansträning”).

Det är himla intressant det här med hundar och deras mentalitet! Söket blev ju lite ”hejsan hoppsan”, inte helt enligt vanlig träning. Båda hundarna sökte samtidigt och skicken ut i rutan blev inte exakt som vanligt, eftersom en hund ibland var på väg in med en dummy när jag skulle skicka ut den andra osv. Dom brukar träna sök ihop, fast jag brukar vara bättre på att ha koll på skicken. Skyller på febern…

Och direkt såg jag på Iver hur osäker han blev, han vände efter ett tag och kom tillbaka. Vad var det han skulle göra egentligen? Det här kände han inte alls igen… Keno, den glada och trygga pajasen, struntade helt i det och körde på ändå. Så jag tog in Iver, lät honom få sina vanliga rutiner och vips! så visste han precis vad som förväntades av honom och han gjorde ett fint sök! Så små och få detaljer, men ändå… För Iver är dom kanonviktiga! Härliga hund, han har blivit duktig på att berätta det för mig och jag har nog blivit bättre på att uppfatta situationen…

Vi har hunnit att träna jakt några gånger också. Mest markeringar och dirigeringar av olika slag. Gäller att träna sånt som är svårt att träna själv. Keno har alltid varit en duktig markör, men det är så klart lite sämre nu när han inte hör dom längre. Är det dessutom dålig sikt som igår när det var som dimma, blir det ibland svårt för honom att markera bra. Men vi kör på så gott det går! Iver har fått kluriga markeringar, dolda nedslag, dolda kastare. Han behöver mer sån träning, det är ju först nu jag kan träna riktigt med markeringar med honom.

Ett långt spår i skogen har Iver fått, Ingela la det. Han fixade hennes klurigheter så bra, så roligt! Men han gick bet där det traskat runt folk i spåret, men löste det till sist. Duktig spårhund!

Keno ska starta avancerad rallylydnad om knappt två veckor, så nu får vi nog börja träna… Jag har också börjat kika i tävlingskalendern och ska vi starta på dom prov jag tänkt inom jakt och bruks får vi nog börja träna lite mer… Iver behöver få träna platsliggning efter vinterns uppehåll. Jag har en plan och hoppas den duger…

Inom jakten med Keno känns det mesta bra, det handlar mer om att väder och vind och provets upplägg ska vara gynnsamma för honom numera. Vi ska så klart träna med vilt några gånger och sen vill jag träna tryck med skott på båda grabbarna. Så får vi se sen vad det leder till och hur det känns om någon månad… Planen är i alla fall att testa att starta TJP med Keno och se om han pallar med, starta elitspår med Iver och vänta med hans ev jaktstart till hösten. Men som sagt, vi får se hur det känns längre fram. Det är många delar i båda disciplinerna.

Idag var vi ute och traskade länge i skogen, stannade och grillade korv och kikade på vår numera liggande skog…
DSC_1419

Grabbarna käkade grisöra medans vi grillade korv!
DSC_1423

Och som vanligt ska Iver ha sista slurken på kaffet…
DSC_1431

Therese, Jimmy och Regina dök upp på eftermiddagen, lite fika och en massa töl. Trevligt!

Imorgon börjar jag nytt, tillfälligt jobb på dagtid, i väntan på att min tjänst blir ledig igen.

Mycket vatten har runnit under broarna…

…på väldigt kort tid!

Jag har hunnit både börjat och slutat mitt nya jobb. Efter att under lång tid haft tankarna på ett nattjobb och sen dessutom få ett jobb som jag tyckte verkade väldigt roligt, kan man ju tycka att det är märkligt att jag inte provade på det under längre tid. Att det tar längre tid än så för kroppen att ställa om sig är jag helt införstådd med.
Men jag kände direkt att det här är inte min grej. Jag fick nästan panik när jag skulle iväg och jobba. Till det sov jag väldigt få timmar dagen efter vilket gjorde att jag hamnade i nåt slags töcken även dom dagar jag var ledig. Jag kom liksom aldrig tillbaka igen. Och har nu efter flera dagar utan jobb fortfarande en konstig trötthet.

Jag är så glad att jag har förstående chefer, som låter mig komma tillbaka i förtid! Det är helt enkelt det jobbet som är min grej! Och jag har ju alltid trivts med det. Jag kommer att gå tillbaka på 75 % istället, så löser det sig bra för hundarna också. Det var ju mest för deras skull ändå som jag ville prova nattjobbet.

Det har hänt lite sen sista blogginlägget. Hundarna har fått massage av bästa Therese S. Vi hann med en fika efter också och dryftade livets alla konstigheter.

Brunch med Ulle på IKEA blev det en ledig dag och efter det lite träning. Keno rally och Iver bruks. Det var -18 grader så jag var själv med att träna…

Keno har startat avancerad klass rallylydnad och det gick ju över förväntan! Med den lilla träning vi har gjort var han ju otroligt duktig! Första rundan slutade vi på 63 poäng då matte strulade en del… Andra rundan höll jag bättre ihop och vi skrapade ihop 88 poäng och alltså en godkänd runda. Jättekul! Hade ju inte tänkt att göra mer än till fortsättningsklass, men nu tror jag vi kör på! Två godkända rundor till så kan vi ju sniffa på mästarklass sen! Kul att hålla på med nåt helt nytt och det håller Keno igång också.

Lite jaktträning då och då har vi också hunnit med. Vi har trotsat det kalla vädret och kört ändå. Keno har varit väldigt duktig och spikat det mesta. Jag tyckte ju att han hade svårt för dubblar ett tag och var orolig att han kanske ser lite sämre, men det verkar som det bara var lite ringrostigt…
Iver har kämpat med att springa på raka linjer när det står dummies nära på sidorna. Svårt sa han, men det går bättre och bättre. Även höger/vänster/bakåt-ut har vi tränat en del på. Stadgan och ljuden har vi hållit i schakt, det känns riktigt bra!

Några hårda spår har det blivit men alldeles för få, orken har inte funnits riktigt, men nu har ju snön försvunnit igen så nu kan det ju även bli lite skogsspår.

Nästa vecka har jag en ledig vecka innan jag sen återgår till dagtidsjobb.

GOTT NYTT ÅR!

Hann inte in här och blogga ett ”God jul” så det får bli ett ”Gott nytt år” istället…

DSC_1354

Innan jul hann jag med ett kurstillfälle på vardera kurserna, en fika med promenad hos Pernilla och så klart promenader med vovvarna. Dagen före julafton tränade vi faktiskt lite på klubben efter jobbet. Ensamma så klart… Vem tränar hund på uppesittarkvällen… Jo, jag…

I alla fall lite. Iver tränade bruks och Keno rally. Just nu fokuserar vi på små kedjor och att få till framsändande och kryp då vi fått backa lite där, och Iver börjar få till framåtsändandet igen, men lite huvudbry har jag kvar där. Inte i själva momentet utan sinnesstämningen.
I krypet har vi fått tillbaka en lugnare Iver utan ljud, men på bekostnad av tekniken. På´t igen bara!

Julafton hos mor och far och sen drog jag och Magnus till Långberget. Där var vi kvar fram till söndag. Ingen hundträning, ingen snö och inga skidor… Men vi gillar ju att vandra så vi tog turer på lederna istället. Underbart skönt att vara där var det i alla fall! Och en kväll var vi på bio och såg ”En man som heter Ove”. Jag läste boken för några år sen och tyckte den var så himla bra! Det var även filmen, även om filmen sällan blir lika bra som boken…

Ingen snö men himla härligt väder! – 10 grader och SOL!
DSC_1364

Vi hittade några plättar med snö i alla fall…
DSC_1371

Igår var det äntligen dags för lite hundträning igen! Helen hade bjudit med mig att träna i Lervikshallen så vi tränade till och med inomhus! Händer i stort sett aldrig att jag tränar inne, jo i ridhus då om det är väldigt mycket snö. Bra träning av lite olika rallybanor för Keno. Det är inte helt lätt att lära sig göra allt på höger sida när han närmar sig tio år och hela sitt liv gjort allt på vänster sida. Det är en utmaning, men en kul sådan! Så nu har vi drygt tre veckor på oss att träna in allt för sen ska vi faktiskt starta avancerad klass… Ja, jösses…

Iver fick träna bruksmomenten. Kryp inomhus var en hit förstås och med hjälp blev det rätt teknik, men vi har att träna på där. Framåtsändandet funkade fint (utrymmet räckte bara åt ett håll), likaså ff, inkallning, skall, hopp och apporterna. Satte ihop små kedjor då och då och inget ljud på skicket i framåtsändandet, jippii!

På hemvägen stannade jag vid Kristinehamns BK, la spår och gick en promenad. Iver fick sen ta spåret på 500 m, upptag vänster med 8 pinnar. Rätt håll, bra spår, tog alla pinnar. Kanske är vinterspår som är vår grej…

Idag jobbar jag igen. Kanske blir det träning inomhus hemma ikväll. Typ kryp för Iver och högerhandling för Keno.

 

Varannan damernas…

Knyckte en bild från Ulle från dagens utmaning…
långspår

 

 

 

 

 

 

Eller varannan säker, varannan osäker…

Vill knappt ens nämna vilket år det var, hur längesen det faktiskt är… Men det är väl bara att erkänna att åren går… I år är det 20 år sedan min första hund, Soori, gjorde entré i mitt liv. Innan hade jag hållit på hästar jämt, visserligen hade jag hand om många hundar när jag växte upp, jag var dagmatte och hundvakt, men det var mest hästar i mitt huvud.

Soori var en väldigt trygg hund, otroligt stabil med ett gott självförtroende. Det fanns inte en hund som kunde få henne att svara upp, inte ens om dom attackerade henne. Hennes metod var att bara stå kvar och vända bort blicken. Sen kan man ju prata länge och väl om hennes vilja och ovilja att träna… Hon var otroligt lättlärd och vi tävlade upp till lydnadsklass tre, men hon var väldigt tydlig när hon ville träna och inte. ”En regnig göre du dig icke besvär…”

Min nästa hund, Java, var däremot mer osäker. Hon behövde mer av mitt stöd för att känna sig säker. Hon blev champion i lydnad, bruks och viltspår innan fyra års ålder, så visst gick vår tävlingskarriär riktigt bra. Och att ligga plats och sånt var inga problem. Men att gå ut på en tävlingsplan med fyra okända personer på planen fick vi träna ganska mycket på, det var lite jobbigt för tjejen, hon gick ner sig i tempo då. Plus att hon var känslig för om jag var nervös.

Java
Java1

 

 

 

 

 

 

 

 

Som tredje hund flyttade Keno in. Och återigen fick jag en trygg och säker kamrat. En otroligt stabil kille, som älskar att jobba! Och struntar helt i om det blir fel (då gör vi bara om det en gång till…) eller om jag är nervös. Han tycker om alla hundar, tikar som hanar, och vill absolut inte bråka.

Iver drog in som nummer fyra. Kenos son och min förhoppning var att han skulle ha ärvt Kenos trygghet. Så blev det inte riktigt. Istället visade det sig att Iver var en ganska otrygg liten kille med ett ganska dåligt hundspråk. Farsan Keno lärde honom dock språket och idag har han bra hundspråk, även om han har svårt för att spara på krutet, han tömmer gärna hela behållaren om man så säger…

Mina killar gör, och har gjort, ganska bra ifrån sig inom bruks, jakt, lydnad mm, så jag känner mig så klart lite stolt över det.

När det är dags för en ny liten fyrbent parvel att flytta in här, ska det bli roligt att se om trenden håller i sig. I så fall ska han vara en säker liten valp. Får se om det stämmer… Det är ju så klart min förhoppning.

Jag träffar ju många olika hundar på mina kurser. Både när det gäller raser och individer. Och så klart en himla massa olika människor också. Jag möter då och då dom som köpt sin första hund, och är lite i stadiet jag var med min Soori. Dom hade bara tänkt att ”ha en hund”, skulle inte varken träna eller tävla, och har sen blivit så bitna av sporten och tycker att det är jättekul att tävla. Och så kommer sen tanken smygande på en hund till, då den hund de först köpt inte alls tycker det är roligt att träna. Rasen de skaffat är kanske en ren sällskapsras (varav en del även där så klart gillar att träna) och är inte alls road av nån träning, utan är helt nöjd med ett aktivt liv. Det betyder inte att man tycker mindre om sin hund, bara att förutsättningarna har ändrats lite.

Idag har vi gått långspår här i Näs. 7 hundar med 6 förare gick ett spår som var 7,5 km långt. Det tog några timmar och sen fika inne hos mig efter det. Som vanligt superkul och supertrevligt och som vanligt är kroppen trött efter 12 km i obanad terräng… Keno fick gå med mig när jag la spåret och Iver fick sen gå med och spåra. Iver spårade nästan hela spåret, med undantag för nån km, men så har vi knappt märkt av honom ikväll heller, han sov till och med när vi åt middag… Wow, har aldrig hänt tror jag…

Imorgon blir det först jaktkurs här hemma, sen tror jag faktiskt att jag ska ta en lugn dag hemma!

Tid för hårt…

Det som ändå är bra med mörka, regniga kvällar är att det blir oftast mer träning av hårda spår. Det faller sig liksom naturligt när det är kolsvart redan när jag kommer hem från jobbet och det suger i spårtarmen hos både mig och hundarna…

Så onsdag efter jobbet blev det först en promenad med Åsa och Mira och sen fick grabbarna spåra utanför badhuset på Sundsta. Kan säga att det rörde sig mycket människor och hundar där så det fanns gott om störning…

Ivers spår var 500 m långt och det var många övergångar mellan asfalt och gräs. Ett tag spårade han på cykelbanan och precis bredvid oss gick en hund i koppel ute på promenad. Så där gick vi parallellt på den smala vägen och det bekom inte Iver ett dugg. Då har han verkligen rätt fokus! Dom första terrängbytena tyckte han var svåra, men sen var det som minnet kom ikapp honom och då gick det fint.

Kenos spår gick mest på asfalt men lite gräs fick han med också. Det gick också utanför entrén till badhuset så där fick han verkligen jobba för att kunna följa rätt spår. Hans spår korsade också det jag nyss gått med Iver, men det verkade han inte ens notera. Även hans spår var 500 m långt.

Det räcker med ett tillfälle så vill man ha mer! Så ikväll ska vi träffa Emelie och Anna och spåra hårt igen. Kul!

Evas årliga adventsfika var också i onsdags. Och som vanligt kändes det som man rullade därifrån! Så himla mycket gott! Tack Eva!

I helgen blev det istället spår i skogen. Gäller att passa på när det är ljust. Jag och Pillan träffades i Väse. Iver fick ett spår på 1000 m som han spårade väldigt bra. Och vi jobbar vidare på pinnarna, bättre än sist, men inte helt bra…
Båda grabbarna fick göra uppletande, som dom gjorde kanonbra. Med tanke på hur löjligt lite tid vi lägger ner på det momentet, går det riktigt bra. Vi borde träna det mer, men tid och ork saknas…
Efter träning fikade vi på det mysiga caféet i Väse och firade samtidigt min födelsedag lite smått.

Lite snabb jaktträning hemma på söndagen med Anna L. Vi körde med vilt, som var väldigt längesen nu. Dubbelmarkeringar med skott och linjetag och till sist ett sök. Duktiga vovvar, Keno kom ihåg båda dubblarna nu, hurra! Han har haft en period när han liksom glömt den ena. Och han som alltid varit så bra på markeringar, även minnesmarkeringar. Vet inte om det kan ha med synen att göra, men den här gången gick det i alla fall toppen. Iver löste några bra, några lite sämre, pga att jag även ville träna på tryck och ljud (dvs inget ljud) samtidigt. Söket svepte han in i ett jehu.

En regnig helg…

Helga var ju på besök i helgen! Så fredagen bjöd på strömavbrott på kvällen. Ganska mysigt ändå, sitta inne med tända ljus, eld i kakelugnen och spela yatzy… Strömmen var inte borta så länge, däremot fick vi vänta på att mobilerna skulle fungera ända till söndagen.

Lördagen blev en sån där dag då jag grejade hemma, rensade till och med avloppet. Kaninerna fick städat, hundarna en rejäl runda i skogen, mat blev köpt och ägg hämtades hos ”bonnen”. Jag passade på att kika in till Therese också och ta en kopp te. Tänk att fast vi bor så nära varandra ses vi nästan minst…

Jaktkurs söndag förmiddag! Innan de dök upp fick Keno träna på långa linjetag med terrängbyte, höger och vänster och stopp. Nu när jag belönat upp stoppsignalen funkade den fint igen. Iver fick göra några dolda, halvlånga linjetag. Och han gjorde det utan ljud och utan att stanna och tveka/fråga. Gött!

Efter kursen dök Åsa, Madde, Pernilla, Mari och Anna upp hemma hos mig och vi tränade jakt. Det var riktigt skitväder så efter några timmar var vi rejält blöta, så blöta att vi till och med stod över fikat…
Övningen vi gjorde blev lite rörig till en början, men jag är väldigt nöjd med Iver som höll ihop så bra och kunde vara med och träna samtidigt som alla andra. Stadga, markeringar och linjetag blev det.

Igår var jag ledig, så skönt! Efter laserbehandling av min onda axel, skjutsning av en granne och besök hos frissan drog jag och hundarna till Brattforsheden. En riktig långpromenad tog vi och sen fick Iver spåra 1,3 km och båda fick göra uppletande. Iver spårade riktigt bra, tog alla vinklar fint och gjorde ett fint upptag åt vänster. Dock delade vi på uppgiften att hitta pinnar. Han hittade fem och jag tre… Hmmm, inte helt lyckat…
Uppletandet fick bli med olika apporter, trä, metall, tung, då jag glömt sakerna hemma. De jobbade på bra och hittade sakerna snabbt.

På väg hem kikade jag in till svärpäronen för en pratstund och för att ge dom lite hemgjord marsipan. Allt drog ut på tiden så mycket så jag hann inte ens iväg på tabatan. Brukar aldrig missa den…

Ikväll är det sista gången på allmänlydnadskursen och jag hoppas hinna träna lite lydnad innan. Söta Mira ska följa med oss hem i eftermiddag också och tillbringa natten hos oss. Ska bli mysigt! Bra att få öva på att ha labbe hemma… 🙂

Väntan…

PhotoMontager_151204135629

Advent är ju väntans tider. Fast det är ju inte direkt Jesus jag väntar på, utan allt annat som hör julen till! Jag älskar julen, tycker det är så himla mysigt med alla julsaker framme, ljus i varje fönster och levande ljus här och där. Julmat är jag inte så mycket för, men gillar att tillverka lite julgodis i liten skala och passa på att fika med goa vänner!

Jag väntar också på att få börja mitt nya jobb. 11 januari drar det igång och jag tycker det ska bli så himla spännande!

När man bor ute på landet, långt från gatulyktor, tror jag att man än mer väntar på snön! Det gör otroligt mycket med lite vitt på backen, då känns det helt ok att gå i skogen med pannlampa i beckmörkret. Nu blir det mest promenader i centrala Molkom…

Grabbarna och jag tog en tur till Mora förra helgen. Dubbla starter för båda i rallylydnad fortsättning. Och det gick ju vägen den här gången också! Keno drämde till med 98 poäng i första rundan, han är grym på att fokusera och ser inte ens frestelsen…
I andra rundan var han så pigg och glad och lite extra upprymd tror jag för att han precis innan vi gick in på planen fick dra ett andetag på en löptik… Men ändå hade han full fokus på mig och när jag sa ”hopp” reagerade han inte i tid (det tar också lite extra tid nu har jag märkt från kommando till handling pga hans nedsatta hörsel) utan kraschade rakt in i hindret så pinnarna flög! Tur det var ett agilityhinder… Jaja, han var lika glad för det och vi fortsatte banan runt och drog ihop 76 poäng.
Iver kunde inte komma ihåg stå vid sidan i första rundan så där fick jag krångla lite. Jag vet att det blir mer avdrag än att bara få för fel övning, men för honom är det viktigt att det blir rätt till slut. Så många poängs avdrag pga ett enda moment, men 79 poäng fick vi ihop!
Andra rundan var han bara TVUNGEN att kolla in frestelsen! Så han sprang dit från momentet som var före och var nära att plocka upp leksaken men jag fick honom att komma tillbaka. Utan den. Sen gick resten prima, även stå, och vi landade på 82 poäng.

Så nu har båda klarat två klasser, med godkänt på varje start. Kul! Jag och Keno tränar vidare lite på skoj till avancerad. Iver får jag se hur det blir med, brukset går först.

Kurserna fortsätter, just nu är det tre st igång! Innan kursen i tisdags hann jag och grabbarna träna lite på klubben. Iver gjorde framsteg och kunde genomföra min plan utan startljud. Hurra! Och Keno tycker det är jättekul att få lära sig lite nya saker. Som att gå på höger sida till exempel.

Julbord med jobbet, fika med Pillan, skyltsöndag och lite annat har också hunnits med. Nu tar vi helgen och det ska bli en riktigt lugn sån nu! Äntligen!