Mjukosttuben…

…den kan göra underverk ibland!

Ett tag tränade Iver ganska ofta med tub för att få ner aktivitetsnivån och hålla startljudet nere. Men nu var det längesen vi använde det. Så i tisdags hade jag köpt en, lagom till träningen på klubben i Forshaga tillsammans med Emmelie, Anna, Ingela och Annika.

Och det GÖR VERKLIGEN SKILLNAD! Emmelie kommenderade oss i ff, inkallning, framåtsändande, metall, tungen och kryp. Iver fick belöning lite nu och då, men körde även två moment efter varandra utan belöning. Han var så otroligt lugn och fin!!!

Iver fick också göra en platsliggning med skytt (utan skott) och två hundar. Gick hur bra som helst! Han var helt cool och tittade inte ens åt skytten!  Framsteg!  Vila några månader från momentet är bra ibland!

Keno tränade rallylydnad i hel bana, det gick över förväntan. Det gäller för mig att vara extra tydlig då det är många nya rörelser för honom.

Igår körde jag, Eva och Helena en bra övning på I2. Utmaning för både Iver och signe. Den låg precis på gränsen för att vara för svår, perfekt träning! Det ingick skott, markeringar, linjetag och inte minst att vänta… Iver fixade det bra, även om han stördes ut lite av skotten ibland. Även här var tuben väldigt bra att ha som belöning. Keno fick träna först och Helena kastade markeringar och sköt åt oss. Dessutom blev det linjetag och dirigeringar. Det var sprutt i gubben och farten var hög!

Idag ska jag fokusera på brukslydnad och rallylydnad hemma med grabbarna innan tabatan.

En ledig vecka!

DSC_1408

Nu har jag haft en helt ledig vecka! Jag lyckades få feber och ont i kroppen några dagar men det var nog en light-variant av influensan för jag kom på benen snabbt igen.

När febern härjade som värst blev det förstås inte många knop, men lite har vi hunnit med i alla fall. Hundarna fick springa i skogen när jag åkte fyrhjuling en dag och dagen efter var jag ju redan bättre så då fick dom ett stort sök ute på ängen (sök är bra ”latmansträning”).

Det är himla intressant det här med hundar och deras mentalitet! Söket blev ju lite ”hejsan hoppsan”, inte helt enligt vanlig träning. Båda hundarna sökte samtidigt och skicken ut i rutan blev inte exakt som vanligt, eftersom en hund ibland var på väg in med en dummy när jag skulle skicka ut den andra osv. Dom brukar träna sök ihop, fast jag brukar vara bättre på att ha koll på skicken. Skyller på febern…

Och direkt såg jag på Iver hur osäker han blev, han vände efter ett tag och kom tillbaka. Vad var det han skulle göra egentligen? Det här kände han inte alls igen… Keno, den glada och trygga pajasen, struntade helt i det och körde på ändå. Så jag tog in Iver, lät honom få sina vanliga rutiner och vips! så visste han precis vad som förväntades av honom och han gjorde ett fint sök! Så små och få detaljer, men ändå… För Iver är dom kanonviktiga! Härliga hund, han har blivit duktig på att berätta det för mig och jag har nog blivit bättre på att uppfatta situationen…

Vi har hunnit att träna jakt några gånger också. Mest markeringar och dirigeringar av olika slag. Gäller att träna sånt som är svårt att träna själv. Keno har alltid varit en duktig markör, men det är så klart lite sämre nu när han inte hör dom längre. Är det dessutom dålig sikt som igår när det var som dimma, blir det ibland svårt för honom att markera bra. Men vi kör på så gott det går! Iver har fått kluriga markeringar, dolda nedslag, dolda kastare. Han behöver mer sån träning, det är ju först nu jag kan träna riktigt med markeringar med honom.

Ett långt spår i skogen har Iver fått, Ingela la det. Han fixade hennes klurigheter så bra, så roligt! Men han gick bet där det traskat runt folk i spåret, men löste det till sist. Duktig spårhund!

Keno ska starta avancerad rallylydnad om knappt två veckor, så nu får vi nog börja träna… Jag har också börjat kika i tävlingskalendern och ska vi starta på dom prov jag tänkt inom jakt och bruks får vi nog börja träna lite mer… Iver behöver få träna platsliggning efter vinterns uppehåll. Jag har en plan och hoppas den duger…

Inom jakten med Keno känns det mesta bra, det handlar mer om att väder och vind och provets upplägg ska vara gynnsamma för honom numera. Vi ska så klart träna med vilt några gånger och sen vill jag träna tryck med skott på båda grabbarna. Så får vi se sen vad det leder till och hur det känns om någon månad… Planen är i alla fall att testa att starta TJP med Keno och se om han pallar med, starta elitspår med Iver och vänta med hans ev jaktstart till hösten. Men som sagt, vi får se hur det känns längre fram. Det är många delar i båda disciplinerna.

Idag var vi ute och traskade länge i skogen, stannade och grillade korv och kikade på vår numera liggande skog…
DSC_1419

Grabbarna käkade grisöra medans vi grillade korv!
DSC_1423

Och som vanligt ska Iver ha sista slurken på kaffet…
DSC_1431

Therese, Jimmy och Regina dök upp på eftermiddagen, lite fika och en massa töl. Trevligt!

Imorgon börjar jag nytt, tillfälligt jobb på dagtid, i väntan på att min tjänst blir ledig igen.

Mycket vatten har runnit under broarna…

…på väldigt kort tid!

Jag har hunnit både börjat och slutat mitt nya jobb. Efter att under lång tid haft tankarna på ett nattjobb och sen dessutom få ett jobb som jag tyckte verkade väldigt roligt, kan man ju tycka att det är märkligt att jag inte provade på det under längre tid. Att det tar längre tid än så för kroppen att ställa om sig är jag helt införstådd med.
Men jag kände direkt att det här är inte min grej. Jag fick nästan panik när jag skulle iväg och jobba. Till det sov jag väldigt få timmar dagen efter vilket gjorde att jag hamnade i nåt slags töcken även dom dagar jag var ledig. Jag kom liksom aldrig tillbaka igen. Och har nu efter flera dagar utan jobb fortfarande en konstig trötthet.

Jag är så glad att jag har förstående chefer, som låter mig komma tillbaka i förtid! Det är helt enkelt det jobbet som är min grej! Och jag har ju alltid trivts med det. Jag kommer att gå tillbaka på 75 % istället, så löser det sig bra för hundarna också. Det var ju mest för deras skull ändå som jag ville prova nattjobbet.

Det har hänt lite sen sista blogginlägget. Hundarna har fått massage av bästa Therese S. Vi hann med en fika efter också och dryftade livets alla konstigheter.

Brunch med Ulle på IKEA blev det en ledig dag och efter det lite träning. Keno rally och Iver bruks. Det var -18 grader så jag var själv med att träna…

Keno har startat avancerad klass rallylydnad och det gick ju över förväntan! Med den lilla träning vi har gjort var han ju otroligt duktig! Första rundan slutade vi på 63 poäng då matte strulade en del… Andra rundan höll jag bättre ihop och vi skrapade ihop 88 poäng och alltså en godkänd runda. Jättekul! Hade ju inte tänkt att göra mer än till fortsättningsklass, men nu tror jag vi kör på! Två godkända rundor till så kan vi ju sniffa på mästarklass sen! Kul att hålla på med nåt helt nytt och det håller Keno igång också.

Lite jaktträning då och då har vi också hunnit med. Vi har trotsat det kalla vädret och kört ändå. Keno har varit väldigt duktig och spikat det mesta. Jag tyckte ju att han hade svårt för dubblar ett tag och var orolig att han kanske ser lite sämre, men det verkar som det bara var lite ringrostigt…
Iver har kämpat med att springa på raka linjer när det står dummies nära på sidorna. Svårt sa han, men det går bättre och bättre. Även höger/vänster/bakåt-ut har vi tränat en del på. Stadgan och ljuden har vi hållit i schakt, det känns riktigt bra!

Några hårda spår har det blivit men alldeles för få, orken har inte funnits riktigt, men nu har ju snön försvunnit igen så nu kan det ju även bli lite skogsspår.

Nästa vecka har jag en ledig vecka innan jag sen återgår till dagtidsjobb.

GOTT NYTT ÅR!

Hann inte in här och blogga ett ”God jul” så det får bli ett ”Gott nytt år” istället…

DSC_1354

Innan jul hann jag med ett kurstillfälle på vardera kurserna, en fika med promenad hos Pernilla och så klart promenader med vovvarna. Dagen före julafton tränade vi faktiskt lite på klubben efter jobbet. Ensamma så klart… Vem tränar hund på uppesittarkvällen… Jo, jag…

I alla fall lite. Iver tränade bruks och Keno rally. Just nu fokuserar vi på små kedjor och att få till framsändande och kryp då vi fått backa lite där, och Iver börjar få till framåtsändandet igen, men lite huvudbry har jag kvar där. Inte i själva momentet utan sinnesstämningen.
I krypet har vi fått tillbaka en lugnare Iver utan ljud, men på bekostnad av tekniken. På´t igen bara!

Julafton hos mor och far och sen drog jag och Magnus till Långberget. Där var vi kvar fram till söndag. Ingen hundträning, ingen snö och inga skidor… Men vi gillar ju att vandra så vi tog turer på lederna istället. Underbart skönt att vara där var det i alla fall! Och en kväll var vi på bio och såg ”En man som heter Ove”. Jag läste boken för några år sen och tyckte den var så himla bra! Det var även filmen, även om filmen sällan blir lika bra som boken…

Ingen snö men himla härligt väder! – 10 grader och SOL!
DSC_1364

Vi hittade några plättar med snö i alla fall…
DSC_1371

Igår var det äntligen dags för lite hundträning igen! Helen hade bjudit med mig att träna i Lervikshallen så vi tränade till och med inomhus! Händer i stort sett aldrig att jag tränar inne, jo i ridhus då om det är väldigt mycket snö. Bra träning av lite olika rallybanor för Keno. Det är inte helt lätt att lära sig göra allt på höger sida när han närmar sig tio år och hela sitt liv gjort allt på vänster sida. Det är en utmaning, men en kul sådan! Så nu har vi drygt tre veckor på oss att träna in allt för sen ska vi faktiskt starta avancerad klass… Ja, jösses…

Iver fick träna bruksmomenten. Kryp inomhus var en hit förstås och med hjälp blev det rätt teknik, men vi har att träna på där. Framåtsändandet funkade fint (utrymmet räckte bara åt ett håll), likaså ff, inkallning, skall, hopp och apporterna. Satte ihop små kedjor då och då och inget ljud på skicket i framåtsändandet, jippii!

På hemvägen stannade jag vid Kristinehamns BK, la spår och gick en promenad. Iver fick sen ta spåret på 500 m, upptag vänster med 8 pinnar. Rätt håll, bra spår, tog alla pinnar. Kanske är vinterspår som är vår grej…

Idag jobbar jag igen. Kanske blir det träning inomhus hemma ikväll. Typ kryp för Iver och högerhandling för Keno.

 

Varannan damernas…

Knyckte en bild från Ulle från dagens utmaning…
långspår

 

 

 

 

 

 

Eller varannan säker, varannan osäker…

Vill knappt ens nämna vilket år det var, hur längesen det faktiskt är… Men det är väl bara att erkänna att åren går… I år är det 20 år sedan min första hund, Soori, gjorde entré i mitt liv. Innan hade jag hållit på hästar jämt, visserligen hade jag hand om många hundar när jag växte upp, jag var dagmatte och hundvakt, men det var mest hästar i mitt huvud.

Soori var en väldigt trygg hund, otroligt stabil med ett gott självförtroende. Det fanns inte en hund som kunde få henne att svara upp, inte ens om dom attackerade henne. Hennes metod var att bara stå kvar och vända bort blicken. Sen kan man ju prata länge och väl om hennes vilja och ovilja att träna… Hon var otroligt lättlärd och vi tävlade upp till lydnadsklass tre, men hon var väldigt tydlig när hon ville träna och inte. ”En regnig göre du dig icke besvär…”

Min nästa hund, Java, var däremot mer osäker. Hon behövde mer av mitt stöd för att känna sig säker. Hon blev champion i lydnad, bruks och viltspår innan fyra års ålder, så visst gick vår tävlingskarriär riktigt bra. Och att ligga plats och sånt var inga problem. Men att gå ut på en tävlingsplan med fyra okända personer på planen fick vi träna ganska mycket på, det var lite jobbigt för tjejen, hon gick ner sig i tempo då. Plus att hon var känslig för om jag var nervös.

Java
Java1

 

 

 

 

 

 

 

 

Som tredje hund flyttade Keno in. Och återigen fick jag en trygg och säker kamrat. En otroligt stabil kille, som älskar att jobba! Och struntar helt i om det blir fel (då gör vi bara om det en gång till…) eller om jag är nervös. Han tycker om alla hundar, tikar som hanar, och vill absolut inte bråka.

Iver drog in som nummer fyra. Kenos son och min förhoppning var att han skulle ha ärvt Kenos trygghet. Så blev det inte riktigt. Istället visade det sig att Iver var en ganska otrygg liten kille med ett ganska dåligt hundspråk. Farsan Keno lärde honom dock språket och idag har han bra hundspråk, även om han har svårt för att spara på krutet, han tömmer gärna hela behållaren om man så säger…

Mina killar gör, och har gjort, ganska bra ifrån sig inom bruks, jakt, lydnad mm, så jag känner mig så klart lite stolt över det.

När det är dags för en ny liten fyrbent parvel att flytta in här, ska det bli roligt att se om trenden håller i sig. I så fall ska han vara en säker liten valp. Får se om det stämmer… Det är ju så klart min förhoppning.

Jag träffar ju många olika hundar på mina kurser. Både när det gäller raser och individer. Och så klart en himla massa olika människor också. Jag möter då och då dom som köpt sin första hund, och är lite i stadiet jag var med min Soori. Dom hade bara tänkt att ”ha en hund”, skulle inte varken träna eller tävla, och har sen blivit så bitna av sporten och tycker att det är jättekul att tävla. Och så kommer sen tanken smygande på en hund till, då den hund de först köpt inte alls tycker det är roligt att träna. Rasen de skaffat är kanske en ren sällskapsras (varav en del även där så klart gillar att träna) och är inte alls road av nån träning, utan är helt nöjd med ett aktivt liv. Det betyder inte att man tycker mindre om sin hund, bara att förutsättningarna har ändrats lite.

Idag har vi gått långspår här i Näs. 7 hundar med 6 förare gick ett spår som var 7,5 km långt. Det tog några timmar och sen fika inne hos mig efter det. Som vanligt superkul och supertrevligt och som vanligt är kroppen trött efter 12 km i obanad terräng… Keno fick gå med mig när jag la spåret och Iver fick sen gå med och spåra. Iver spårade nästan hela spåret, med undantag för nån km, men så har vi knappt märkt av honom ikväll heller, han sov till och med när vi åt middag… Wow, har aldrig hänt tror jag…

Imorgon blir det först jaktkurs här hemma, sen tror jag faktiskt att jag ska ta en lugn dag hemma!

Tid för hårt…

Det som ändå är bra med mörka, regniga kvällar är att det blir oftast mer träning av hårda spår. Det faller sig liksom naturligt när det är kolsvart redan när jag kommer hem från jobbet och det suger i spårtarmen hos både mig och hundarna…

Så onsdag efter jobbet blev det först en promenad med Åsa och Mira och sen fick grabbarna spåra utanför badhuset på Sundsta. Kan säga att det rörde sig mycket människor och hundar där så det fanns gott om störning…

Ivers spår var 500 m långt och det var många övergångar mellan asfalt och gräs. Ett tag spårade han på cykelbanan och precis bredvid oss gick en hund i koppel ute på promenad. Så där gick vi parallellt på den smala vägen och det bekom inte Iver ett dugg. Då har han verkligen rätt fokus! Dom första terrängbytena tyckte han var svåra, men sen var det som minnet kom ikapp honom och då gick det fint.

Kenos spår gick mest på asfalt men lite gräs fick han med också. Det gick också utanför entrén till badhuset så där fick han verkligen jobba för att kunna följa rätt spår. Hans spår korsade också det jag nyss gått med Iver, men det verkade han inte ens notera. Även hans spår var 500 m långt.

Det räcker med ett tillfälle så vill man ha mer! Så ikväll ska vi träffa Emelie och Anna och spåra hårt igen. Kul!

Evas årliga adventsfika var också i onsdags. Och som vanligt kändes det som man rullade därifrån! Så himla mycket gott! Tack Eva!

I helgen blev det istället spår i skogen. Gäller att passa på när det är ljust. Jag och Pillan träffades i Väse. Iver fick ett spår på 1000 m som han spårade väldigt bra. Och vi jobbar vidare på pinnarna, bättre än sist, men inte helt bra…
Båda grabbarna fick göra uppletande, som dom gjorde kanonbra. Med tanke på hur löjligt lite tid vi lägger ner på det momentet, går det riktigt bra. Vi borde träna det mer, men tid och ork saknas…
Efter träning fikade vi på det mysiga caféet i Väse och firade samtidigt min födelsedag lite smått.

Lite snabb jaktträning hemma på söndagen med Anna L. Vi körde med vilt, som var väldigt längesen nu. Dubbelmarkeringar med skott och linjetag och till sist ett sök. Duktiga vovvar, Keno kom ihåg båda dubblarna nu, hurra! Han har haft en period när han liksom glömt den ena. Och han som alltid varit så bra på markeringar, även minnesmarkeringar. Vet inte om det kan ha med synen att göra, men den här gången gick det i alla fall toppen. Iver löste några bra, några lite sämre, pga att jag även ville träna på tryck och ljud (dvs inget ljud) samtidigt. Söket svepte han in i ett jehu.

Träning för vår instruktör.

Vi har haft det lite soft med träning ett tag, tränat lite då och då bara. Särskilt brukset har fått vila sig. Igår träffade jag och Iver Jessica Å, det var längesen nu och jag ville känna av lite var vi står. Och jag ville ha hjälp med vissa bitar. Så äntligen var det dags för bruks igen!

Jessica kikade på platsliggning med skytt (ej skott), en kedja med ff, inkallning med stå och ligg, framåtsändande och kryp. För det är där det brister, i moment nummer tre kommer ljudet… Jag fick bra svar på var det felar och det blir så klart väldigt tydligt när någon annan står och ser det utifrån. Varför har inte jag tänkt så…?! Hur kunde jag missa det?! Varför har jag inte fixat med det tidigare?!
Men det är därför vi instruktörer behövs, ALLA behöver hjälp då och då. Även vi som har hållit på ett tag. Så är det bara!

Kändes som en bra timme, nu har jag en bra plan att bygga vidare på! Och jag är sugen på att verkligen satsa på brukset med Iver igen! Kul!

Efter vår egen träning fick grabbarna träna lite rallylydnad snabbt, innan det var dags att hålla kurs.

Just nu har det faktiskt bara blivit lite träning av rallylydnad och jakt en gång på helgen. Vi har visst softat till oss rejält…?! Inget spår, inte uppletande, ingen brukslydnad alls… Men det känns helt ok det med! Jag har en del kurser igång, det tar också sin tid. Sen jobbar jag, tränar mig själv ganska mycket, fixat julklappar till Usa (dom ska skickas snart) och har sökt flera jobb. Jag ska på några anställningsintervjuer, håll tummarna!

Ikväll ska jag och Anna träffas och träna på det nya vi fick med oss med Jessica igår. Ska bli kul! Efter det blir det några varv med skyltarna också, så får vi se hur det går i den nya klassen på lördag, med endast några få träningstillfällen. Vi ska testa i alla fall!

Omställningar…

DSC_1006

Jag har inte haft tid att skriva nåt här på länge nu. Det har varit, och är, en del omställningar i livet just nu. Inte så stora kanske en del tycker, men för mig har det varit ganska jobbigt en period.

För mig blev det en sorg på något vis när vår underbara arbetsgrupp splittrades, det här hände ju liksom mot vår vilja… Det har tagit en stund att komma ifatt och ta till mig det nya. Mina nya kolleger är nygamla och är också jättebra att arbeta tillsammans med, men det var ändå svårt i början, jag kände ingen glädje riktigt.

Att få ha sina hundar med i arbetet är förstås inget man kan ta för givet, men de har ändå varit med under fem år av och till och det sätter ju vissa spår på en viss form av rutiner förstås. Nya rutiner är det egentligen jag som har haft svårast att acceptera. Jag har känt mig stressad av att veta att de sitter ensamma kvar hemma och vetskapen om att jag alltid måste ha plattan i mattan hemåt direkt efter jobbet och aldrig kunna utföra några ärenden på vägen, har stressat mig. Nu är det ju inte alltid det är så här, Magnus jobbar ju bara dagveckor ibland och de andra veckorna är han ju hemma med dom. Men det är också en annan känsla nu, att jag tycker att jag inte hinner umgås med dom så mycket som jag är van.

Vår verksamhet var ju så himla klockren och vi fick otroligt bra respons från både chefer, kunder, kolleger och från samhället i övrigt. Därför känns det extra sorgligt att den bara lades ner så där utan vidare. Det har känts lite tungt att starta upp en helt ny verksamhet där inte hundar ingår och det har tagit en tid att ställa om.

Men nu börjar det kännas bättre ändå. Jag trivs med mina kollegor, vi har startat upp en bra verksamhet, hundarna verkar trivas i hundgården dom gånger dom måste vara där och jag har blivit bättre på att inse att dom klarar sig dom där minuterna extra så jag kan köra hemåt utan att känna mig så stressad.

Tankarna går i alla fall åt att söka nytt jobb och jag söker runt en del. Jag har lite trådar ute här och där, jag hoppas det nappar snart… Nattjobb och/eller jobb i Molkom är det som jag har i tankarna. Tollartokens går riktigt bra vilket är fantastiskt roligt! Jag vill fortsätta att hålla det på en lagom nivå så jag fortfarande tycker det är kul att hålla kurser och kastar mig in i varje ny kurs med fullt fokus. Därför skulle ett nattjobb med lägre procent kombineras bra med Tollartokens tror jag! Och dessutom känns det kul med nya utmaningar!

Våra morgonpromenader är härliga!
DSC_0997 DSC_0969

Under månaden som gått sen jag skrev sist har jag mest lagt tid på att bli bra i ryggen. Helt bra är jag väl inte än, det är musklerna i sätet som känns då och då plus en trötthetskänsla i ryggen. Men smärtan och stelheten är ju borta. Jag har väldigt försiktigt varit med på två träningspass, ett Tabatapass och ett cross fitpass, men jag har inte gjort alla övningar och heller inte i samma takt. Men det är en början i alla fall.

Huset har fått sig en grundlig rengöring, i alla fall på nedervåningen, rena fönster, nya gardiner och dukar, nya krukor och blommor. Jag har tagit lite varje dag och till slut blev det klart.
Jag har umgåtts en del med goa vänner, fikat och tränat lite jakt det jag orkat.

Iver har startat i elitspår där han gjorde både bra och mindre bra saker… Sista tävlingen för säsongen blev på hemmaklubben där han återigen låg fint på platsen, spårade bra, framspår och relativt bra nivå på lydnaden. Det tar vi med oss in i vintervilan.

DSC_0979

Keno har startat på ett tollingjaktprov, som var alldeles för svårt upplagt för att passa Farbrorn, men kul hade vi i alla fall. Vi har ett prov kvar i år, får se hur det går…

Jag har gjort en kovändning och fått för mig att jag och grabbarna ska göra nåt helt annat ett tag. Så utan nån träning alls anmälde jag till en rallylydnadstävling! Nu är ju båda hundarna väl tränade i lydnad, men det finns en del moment med som dom absolut inte kan. Jag kommer inte alls lägga ner en massa träning inför den, utan bara gå ut och köra på kul. Vi tränar lite på promenaderna, sånt som är nytt, så får vi se hur det går sen. Dom tycker i alla fall att det är hur kul som helst. Kan tänka mig att det blir Bananas på planen med skyltar som far och flyger, haha!

Två kurser håller jag igång också, plus lite helgkurser och privatträningar. Imorgon ska jag vara instruktör på kennel Guldstrimmans valpträff, ska bli kul!

Ännu en fin morgon…
DSC_0999

Nedrans…!

DSC_0961

Här hemma händer inte mycket för tillfället då jag har fått ett rejält ryggskott. Det smög sig på under tiden jag var på cross fit-träning i söndags morse. Jag kände att det var nåt i ryggen som inte stämde, så åka ut i skogen och gå i ojämn terräng brukar ju rädda ryggen för det mesta. Så jag träffade Emmelie och Sofie uppe på Brattforsheden för att lägga spår.

Iver fick ett 1 km långt spår som Sofie lagt. Han spårade glatt på medan jag med nöd och näppe kom runt spåret, ryggen blev bara värre och värre. Jag hade lagt ett spår på 1 km till Emmelie också innan. Alla pinnar låg bara några meter efter vinkel, det var det vi skulle träna på. Iver missade nån enstaka men det gick ganska ok ändå.

Medan spåren låg till sig fikade vi och Keno fick hämta gåsen på ett sök och göra två vattendirigeringar på snedden över vattnet. Det fixade han fint. Problemet var att jag nu var så stel i ryggen att jag inte kom ner när jag skulle skicka rakt ut på linjen, men han är ju så rutinerad så det gick bra ändå.

Hemma igen var ryggen helt paj. Jag kunde knappt ta mig fram inomhus med hjälp av stavar. Det var bara att sjukskriva sig… Måndagen var lika illa, smärta, stelhet…
Igår var jag hos naprapaten och efter det blev jag betydligt bättre. Jag kan fortfarande bara sitta högst 30 minuter åt gången, ligga ner är bäst. Sen går jag korta promenader med hundarna så jag inte stelnar till.

Så veckan blev inte som jag trodde… Fick avboka privatträningar både måndag och tisdag, även kursen ikväll. Har aldrig behövt boka av någon kurs förut… På lördag skulle jag och Keno startat TJP, men även det fick jag stryka oss ifrån. Fem timmar ner i bil är inte att tänka på… Någon Tabata eller cross fit lär det inte bli den här veckan, och knappast nästa heller. Jag hoppas jag ska kunna gå och jobba på måndag i alla fall.

I lördags firade vi svärfar John, som fyllde 70 år! Det var fest i Acksjön. Jag och hundarna cyklade upp dit på dagen för att hjälpa till att ställa i ordning inför kvällens fest.

Jo, det händer att jag kliver ur Fjällrävenbyxorna…
DSC_0976
DSC_0974

Helgerna är bokade med några jaktprov och några bruksprov. Får se hur mycket träning vi hinner få till. Prio ett är att bli frisk i ryggen nu…

Kul med jaktträning!

Förra veckan drog igång med en ny kursstart på måndagen. Innan den började la jag ett spår till Anette och Snappe som dom sen fick gå själva. Jag hade klurat till det lite så det var roligt att höra sen att det gått bra!
Mina egna hundar fick nosa lite på små delar i brukslydnaden bara, vi hann inte träna så värst mycket.

TJP-träning på tisdagen med Susanne och Maria T. Markeringar, sök och linjetag i vatten med vilt. Och det var riktigt duktiga vovvar! Kul! Keno gjorde söket i en hiskelig fart, det sa bara tjofs så var allt vilt inne…

Spårkurs på onsdag, vilket innebar att även mina hundar hann få varsitt spår innan. Mycket nöjd med båda två, som spårade superbra, hittade alla föremål och tog alla upptag åt rätt håll. Sånt blir man glad av!

Firade pappa på torsdagen, fick god mat och gott fika! Trevligt!

Jag har haft en go helg med även ledig måndag! Har knappt lämnat Molkom… Jo, jag gick utbildning i Humletorp på lördagen för att bli certifierad provledare (jag var ”bara” provledare innan), bra och matnyttigt att träffas och utbyta idéer! Och godkänd blev jag också! Annars har jag mest varit hemmavid, tränat jakt med Åsa i Mölnbacka, målat en massa, städat, ridit med Emmelie och Anna N, ätit morsdagslunch i Molkom hos svärmor/far mm. Träningen med Åsa blev både ”över-träning” på vatten, svår enkelmarkering på land, linjetag på land och sen lite komisk träning där vi helt plötsligt hade varandras hundar… Hihi! Iver hade simmat över till Åsa och Mira simmade över till mig… Jaja, det kan inte gå bra jämt…

Idag hade vi TJP-träning igen tillsammans med Susanne och Maria T. Denna gången tränade jag i stort sett bara vatten. Fot ner till vattnet, tolling, markering i vatten och ett linjetag i vatten. Iver fick även göra två linjetag på land. Iver var väldigt duktig, jag tränade förstås även på stadgan och tryck och det kändes lugnt och fint. Dock behöver vi putsa på avlämningarna från vatten.
Keno gjorde bra moment men jag var inte helt nöjd med hans igång i vattnet, hmmm… Men med lite mer träning tror jag det kommer tillbaka. Hoppas jag…

Imorgon är det dags att träffa mysiga valpar på valpkursen igen!