Tävlingsdebut!

Lille Herr Iver har debuterat på tävlingsbanorna. Appellspår i Karlsborg. Eftersom Iver ännu är så ung var mitt mål godkänd även om jag kände att han skulle kunna klara en uppflyttning om allt flöt på bra. Allt kan ju faktiskt hända med en orutinerad unghund… Och jag är otroligt nöjd över hans prestation, även om det finns mycket kvar att jobba på. Han höll ihop fint och orkade hela dagen, trots övernattning dagen innan på nytt ställe, med dålig sömn pga grannarna.  Det var också första gången som han fick göra allt på en och samma dag, spår, budföring, plats och lydnad. Plus all väntan och alla störningar som kommer till. Liten resumé för den som orkar läsa:

Spåret: Matte tabbade sig i starten vilket gjorde att det blev lite yvigt i början. Sen spårade han bra, hittade alla pinnar, tog vinklarna bra. Det var väldigt högt gräs (ängsspår) så i ena vinkeln såg domaren bara svansen på lille Iver. Tur att svansen är så lång…
Budföring: Jag insåg att vi aldrig tränat med kommendering på det momentet… Fast Iver gjorde ändå ett nytt moment av det – han hämtade en kon som stod på planen istället. Jag kunde inte göra annat än att skratta åt honom. Vi har ju aldrig tränat med koner på planen. Dags att börja nu… 4 av 8 hundar hämtade konen, så han var inte ensam om sitt ”trick”.
Platsen: Efter halva tiden stack en insekt Iver på låret så han vände sig om (så klart) och fick därför avdrag med en poäng för lite oro. Jag är tok-nöjd att han låg kvar trots det och trots grannen som låg/satt och skällde konstant i tre minuter…
Lydnaden: En lite trött-i-mössan Iver som kom ut på plan. Gjorde trots det en bra prestation, han släppte vid nåt tillfälle lite i linförigheten, jag fick göra ett DK på läggandet under gång men annars fungerade det mesta bra, lite småsaker här och där.

Och vi klarade det! Iver är uppflyttad till lägre spår! Inga jättepoäng men jag är himla glad och stolt ändå!

Efter tävlingen drog vi vidare till Säbyholm och årets klanhelg. Alltid lika kul att träffa alla!!! Åååå, det är verkligen superkul!!! I år gick vi ingen kurs, eftersom vi kom så sent på lördagen. Idag höll jag istället en kurs.


Och pokalen smakade gott…

Lekt lite med filmen från tävlingen (mest för att lära mig, första gången jag provar). Kolla länken nedan:

http://www.youtube.com/watch?v=Y4hzZHWsPEE&feature=youtube_gdata

 

Så nära, så nära…

Men ändå så långt bort…. Ja, vi behöver nog träna lite på pinnarna i spåret… Hade vi inte missat två pinnar i skogen idag hade vi vunnit på 595 poäng och cert. Det är sååå surt när det är så svindlande nära! Fast ändå inte. Jag är nöjd med upptaget och spårningen. Lydnaden kändes lite sådär till att börja med, tror till och med att lille Keno var liiite trött i mössan. Vi har ju tävlat varje helg flera veckor och ibland båda dagarna. Men han tog sig, vi hade 10 på det mesta sen. Och han var ju pigg och glad förstås, det fick vi beröm för. Det bästa av allt var ändå uppletandet, han kammade hem 10-10 där. Han svepte in grejerna på 2-3 minuter, härligt att se!

Nu känner jag att vi får ta en paus i tävlandet och träna framför allt upptag och pinnar ett tag. Jag kunde ju inte i min vildaste fantasi tro att vi skulle komma med till alla tävlingar jag anmält, utan jag anmälde och trodde vi skulle få tävla 1 eller 2 gånger. Men när vi ändå kom med vill man ju tävla… Nu är jag lite mättad, skulle vilja få sova en endaste helg (6 veckor i streck utan sovmorgon på helgen) och landa lite och göra en plan för hur vi ska träna.

Jag är ju bara en medelmåtta, allt måste stämma för att vi ska få certet. De där som är så där tokduktiga får ju cert hur dåligt det än går känns det som. De har liksom en högre lägre-nivå. Fast jag är stolt över att vi har kommit så här långt! Han är duktig mammas pöjk!

I torsdags kom snällaste Anette hit och hjälpte mig att måla väggen. Magnus satt under tiden upp stängsel hos sina föräldrar så hundarna kan vara ute på deras tomt på dagarna. Förutom att måla hann vi lägga några upptag till Keno och Cider också. Med blandat resultat och det lämnade en del tänk och huvudbry hos oss.

Ikväll har Iver fått hämta in and, duva, kråka och kanin, det gick jättebra! Annars har han fått träna mycket lydnad under helgen. Jag har passat på när jag varit på klubbarna och tävlat. Bra med störning från hundar och människor. Han har skött sig väldigt bra, fullt fokus på mig. Jag gjorde plats båda dagarna bland alla och det gick jättebra!

Till veckan hoppas vi hinna måla klart och sen ska Iver gå jaktkurs igen.

STORT GRATTIS TILL KENO-SONEN IZO SOM TOG FÖRSTA PRIS I DEBUTEN I LYDNADSETTAN!!!!

Balla Allan

Går fint fritt följ in på tävlingsplanen. Stannar på angiven plats. Sneglar lite på tävlingsledaren, ”Tjena, Tjena!” Kikar på domaren på ena sidan, blinkar lite flörtigt till henne. Tittar på högra sidans domare. Oops, matte går, det är visst dags! Hänger på, fast jag känner mig lite häftig, som att jag kan göra vad jag vill liksom, känner mig bäst! Så… jag släpper fokusen lite på matte och bara känner mig så där ljuvligt bäst! Ja, fan vad bra jag är! Jag kan det här med tävling bäst av alla!

Lämnas för inkallning, påminner matte genom ett litet ”pip” att jag faktiskt inte gillar att ligga där själv på gräsmattan. Men hon går ändå. Matte kallar på mig och jag bara forsar fram, jag rasar fram, ingen kan springa så fort som jag! Sen hör jag nåt, så där lite avlägset, ja, matte sa nåt! Äsch, jag springer vidare, det var säkert inget viktigt, jag vet bäst! Nu hör jag nåt igen, vad sa hon? Hon sa säkert ”ligg”, det testar jag! Jag menar, har jag bestämt att momentet ska se ut så, så ska det!

Får signalen för framåtsändande, nu blir det grejer! Jag har nämligen gjort om det momentet lite! Galopperar fint ut till gruppen, slår av, går sakta. Ja, så brukar det ju se ut tänker du, men nu kommer det roliga: när jag gått sakta en stund börjar jag galoppera igen! Smart, va?! Hur många hundar kan det? Först springa, sen gå och sen springa igen?! Utan kommandon! Dä ni!

Gör krypet och båda apporteringarna exemplariskt (ja, vad trodde du?). Skäller bra, men la in ett extra skall under tystnaden, mer effektfullt då tycker jag!

Stegen nästa! Det är ett j**la tjat om att det är så viktigt att gå på ALLA steg. Så jag började bra, jag ville smörja matte lite. För att sen avsluta med att hoppa från näst nedersta steget, missade alltså sista steget. Cooolt!

Balla Allan har talat!

Jag inser att jag varit bortskämd! Keno har klarat tävlingarna galant utan värst mycket tävlingsträning. Men idag märktes det att han mycket väl vet vad som händer på tävling! Spåret är jag nöjd med, bakspår dock och miss av en pinne men jösses vad han slet! Han spårade sååå bra!  Själv hade jag fullt sjå att ta mig fram. I upptagsrutan syntes knappt hörnen och det var så högt uppvuxet att jag trodde de skojade när de sa att ”här är rutan”. Vi var 10 till start, 4 bröt. Bara en enda hade fullt på spåret. Vi hade alltså en väldigt god chans till cert idag, trots avdraget på spåret. Men idag var ju Balla Allan med. Han som vet bäst.

Så efter spår och lydnad valde jag att bryta, ingen idé att köra något uppletande, bättre åka hem, vi hade några timmar att köra.

Dags att träna flera moment efter varandra och försöka få till ”tävlingar” där jag får en chans att rätta till vissa saker. Jag kände inte alls igen Keno på fria följet idag, vi brukar ha fina poäng på det, men idag var han inte helt fokuserad, det kändes som han tappade mig lite när vi kom in på planen. Kanske var det bara en sån dag men jag känner ändå att det är hög tid att träna mer tävlingslikt. Slut på min bortskämdhet…

Ganska nöjd ändå…

Drog till Mariestad imorse, det var dags för elit spår med Keno. Drog nummer 2, härligt, gillar att starta tidigt! Ut i skogen, hann inte ens rasta Keno eller mig själv innan domarna dök upp, perfekt! Mycket bättre än att sitta och vänta flera timmar ute i skogen…

Släppte på, på upptaget. Keno drog iväg nästan helt RAKT ut, tjohoo!  Drog lite höger, letade sig ut, spårade en bit och sen vände han, noga var han, inget hafs och slafs. Spårade iväg åt vänster, jag hängde på. Fast nog trodde jag på ett bakspår, jag hade ju listat ut det tyckte jag med min otroligt smarta hjärna… Så jag gick och väntade på ”tillbaka till rutan” men det kom aldrig, Herr Kanon hade ju koll på läget! Han spårade på, väääldigt noga och ordentligt! Och hittade ALLA pinnar! Och jag då….? Hur gick det för sjuklingen? Jo, jag försökte hänga på, flåsandes och hostandes… Vid varje pinne blir det ju ett stopp och det var tur för mig att Keno hittade alla pinnar för jag behövde vila. Varje gång vi stannade frustade jag och spottade slem, hostade och, ja jag vet, det låter äckligt men vad gör man, snöt ut snoren så där på ”hockey-vis” dvs rakt ut i naturen bara… Men det gick vägen! Ett riktigt fint spår var det och min rödtott spårade så himla bra! Jag är så stolt över honom!

Tillbaka till klubben, lite vila innan lydnaden. Iver fick därför komma ut, träna på att bara vara på en klubb, utan att göra nåt. Om det tyckte han INTE! Men bra träning sa den snoriga matten så till sist gav han väl upp och fann sig i det. Och DÅ, då fick han göra nåt! Fast bara gå omkring lite och kika på alla hundar.

Dags för plats med skott. Keno låg bra, som vanligt, där är jag helt trygg. Efter andra skottet kom en schäfer, som låg bredvid Keno, till oss förare som stod gömda. Men pöjken, han låg så fint han.

Ut som nummer två på lydnaden, och vi hade ju gått spår innan, yrvädret borde vara lagom på G… Trodde den snoriga och hostiga matten… Men han var på! Jag menar PÅ!! Fast koncentrerat på.
Fria följet: Fint sa de som såg, lite sämre än vanligt tyckte jag, men 8,5 i alla fall…
Inkallningen: Ja, öronen hade Herr Kanon stängt igen alldeles lagom till detta moment… Fick klämma i med ett DK för att över huvud taget få stopp på raketen (hur kan det vara så kul att springa?). Hmmm… Inte så höga poäng där inte… Men jag har ju en plan för detta moment, nån gång blir det väl klart…
Framåtsändande: Rakt och fint, bröt av på rätt ställe, snabba inkallningar. Men när han hade gått sakta tillräckligt länge, enligt Herr Kanon själv, fick det räcka och han ökade farten, var det inte dags för en boll snart..? Men han höll sig inom den tillåtna sträckan i alla fall men poängen dras ju ner rejält…
Krypet: bra, lite hög bak ,men väldigt nöjd med resten, fin start.
Skall: Som vanligt Kenos favvo-moment, det är såååå kul! Skällde  jättebra, tyvärr ett skall för mycket när jag sagt ”tyst”…
Apporterna: Där gör han mig aldrig besviken, pöjken min.
Hopp: Men se, tror bestämt att lille pöjken började bli lite trött? Lite slarvigt uthopp gjorde att han slog i, onödiga nerdrag där, han kan ju hoppa mycket högre än så…
Stegen: Lugnt och fint, missade dock sista steget (i vanlig ordning, måste lägga ner mer tid på det).

Bara uppletandet kvar… Och mammas pöjk, ja han var faktiskt trött! Inte fysiskt förstås, han hade god fart i rutan. Men jag såg på honom att hjärnan inte riktigt var med där ute i rutan… Ja, inte har vi tränat så här på hela vintern så det var ju kanske inte så konstigt att uthålligheten fick sig en törn. Två föremål fick han in och det tredje tog han precis när tiden var ute så det fick vi inte tillgodoräkna oss.

En bra start på säsongen ändå. Utan träning under vintern tycker jag ändå det gick bra. Hade ju hoppats mer på lydnaden eftersom den gått så himla bra nu ett bra tag, men vi får peta lite mer. Det viktigaste är nog ändå att få till lite mer helhetsträning så han får tillbaka sin uthållighet. Vi jobbar på…

Tyvärr har jag ju legat sjuk hela veckan så det har inte hänt så mycket här hemma. Iver har varit på jaktkurs i alla fall och han sköter sig riktigt bra där. Kul! En träningsgång med Herr And och Fru Kaja har vi lyckats få till. Och Iver visade att han fortfarande är helt spontan på viltet, roligt! Och Keno håvade in pippisarna som ingenting. En träff med Lollo med lite kort träning och ett fika-besök hos mor och far. Det är nog det enda som hänt sen sist…

BIS-4! Eller ”den som kom sist…”.

 Iver har debuterat i vänstervarv idag! Med tanke på att vi inte tränat någon utställning, förutom klickat några stå de senaste  dagarna, skötte han sig ju exemplariskt! Jag måste ha väldigt naturbegåvade hundar när det gäller utställning för de är alltid så duktiga, trots att den träningen är obefintlig…. Han stod så fint i ringen och sprang som om han inte gjort annat. Först blev han BIR-valp med liten konkurrens, med fin kritik, det var ju jättekul och jag kände mig jättenöjd! Jag föll för grupptrycket och stannade kvar för att springa ett varv i finalringen, jag visste ju att vi skulle komma sist där, tycker alltid tollarna gör det…. Men vi fick ju fina priser så det var tur att vi inte missade dom: koppel, två rosetter, hundmat och en hundtermometer! Och att komma BIS-4 låter ju superbra!!! Bara man inte nämner att vi kom 4 av 4….

Kritik: Bra huvudoch uttryck. God prägel. God hals och överlinje. Välkroppad. Stabil benstomme. Bra tassar och pälskvalité. Rör sig bra. Välpresenterad.

En trevlig dag var det i alla fall, jag träffade många jag känner och grabbarna fick båda träna lydnad i ridhuset med alla störningar, det gäller att passa på! Och den träningen gick superbra för båda killarna, är det något de inte är så är det störningskänsliga…

Igår hann jag och hundarna  med långpromenad (i dagsljus, hurra!) och jaktträning här hemma innan vi fick fint besök.. Keno och Iver fick träna en och en, den andra fick sitta och vänta, en nyttig träning. Sen dök Frida och Poppel (som börjat löpa och var extra trevlig tyckte grabbarna) upp. Efter lite lunch tränade vi lydnad med alla vovvar. På kvällen åkte vi till Sunne på julbord med Magnus föräldrar och sen var det jag, Magnus och Frida. En trevlig kväll!

I onsdags träffade vi träningsgruppen igen. Jag och Keno fortsatte träna på framåtsändande och ställandet, även lite kryp hann vi med. Innan träningen tog jag och vovvarna en långpromenad i kylan och Iver fick träna lite småsaker inne senare på kvällen.

Torsdag promenad med Anette och vovvar. Jag skulle varit på Yoga efteråt, i Tidafors, men min nacke satte stopp för det…  Blev lite inneträning för hundarna istället.  I fredags satt fortfarande nackvärken i, men efter storhandling på Willys och massage släppte det som tur var. Brukar sällan ha problem med min gamla nackskada eftersom jag underhåller den hos kiropraktorn 6 gånger per år, men nu fick jag en släng av den, men som tur är gick det fort över igen…

Summering…

…av helgen! Jag kan konstatera att vi behöver lägga ner träning på svårare spår (jag lägger nog för lätta till mig själv, till andra krånglar jag gärna till det…) och även träna hårda spår, vilket jag varit jättedålig på länge nu… Jag har en riktigt duktig spårhund men som alla andra behöver han utmaningar och svårare uppgifter för att utvecklas. Det var kul att se igår hur han kunde lösa ett svårt spår med många störningar och jag det känns bra i magen. Jag kollade in resultaten och cert gick på bara 568… Tänk om om inte fanns….. Landskrona hade tvådagars tävling och idag gick det på ännu lägre poäng…

Spåret idag började med bakspår men sen kilade vi iväg upp och ner för höjder och dalar, ett roligt spår! Tyvärr tappade Keno bort sig på ett ställe och när han snurrat ett tag tog jag tillbaka honom där jag trodde vi kom ifrån och då spårade han iväg åt motsatt håll, hittade fler pinnar. Frid och fröjd trodde jag men vi kom fortare till slut-pinnen än jag hade trott… Vi hade alltså missat en del av spåret, därför förlorade vi tre pinnar… Skit! Och var det mattes fel?? Ingen som vet, ingen som vet…. Inte mycket att säga om det mer än att jag nog får göra upp en plan och träna mer metodiskt med spår. Jag har inte behövt det förut för han tuffar ju på och löser det mesta men nu blev jag taggad efter helgens tävlingar att verkligen lägga spår så han får utmaningar!  Eftersom vi inte kunde få något cert på de poängen valde jag att åka hemåt. Hade det varit en tävling i närheten här hemma hade jag kanske stannat och träningstävlat lydnaden men det kändes som det fick vara idag.

Klart man vill att tävlingarna ska gå bra och det känns ju extra tråkigt när man åker så långt… Men jag tycker ändå att jag har fått med mig något till vår framtida träning så det känns inte alls bortkastat. Och vi fick ju se den fina delen av vårt långa land, besöka TEBA  och vi fick chansen att hälsa på Titti!! We will be back!

Stoooooooooooooort grattis till Ivers syster och Kenos dotter Lyra som idag blev BIR-valp! Och till snygg-Mio som blev BIS-jakt! Och till Kenos halvsyster Toppa som blev BIS-3! Och till Trolla som slog en massa snyggingar idag och fick CK!! Utställning är inte min starka sida, jag hoppas jag skriver rätt och att jag inte glömt någon..?!

CEEEEEEEEEEEEEEEEEEEERT!!!!

Känns ju underbart skönt att hinna knipa ett cert till på säsongen!! Jag och Keno tävlade elit spår i Kil idag. Vi började med ett bakspår, ett fint upptag var det men tyvärr åt fel håll… Keno spårade jättebra och  hittade alla pinnarna, så fullt på spåret! Sen vidare till uppletandet där han slår till med dubbel-nia, fyra sekunder kvar av tiden tar han det sista föremålet, härligt killen! Efter det var det dags för platsen. Det var flera som sa till mig efteråt att han låg och viftade på svansen vid varje skott… Märks det att vi enbart tränat jakt kanske..?? Hehe, han låg i alla fall lika stilla och fint som vanligt så fullt på det.

Sist ut var lydnaden…. Planen var ganska okej men det var pölar här och där och det var ganska lerigt på sina ställen, särskilt som vi var sista ekipage ut… Vi hade våra fläckar i programmet förstås, men fick till relativt bra betyg, 3 tior och 3 nior ialla fall! En superglad Keno var det som genomförde alla moment med sån glädje, det är ändå det viktigaste. Vår tävling idag räckte till vinst och vårt andra spår-cert, bara ett kvar nu…. Med tanke att vi fick startnummer 13 och att vi bara skulle ut och ha skoj idag blev det väldigt bra resultat! Har sagt det förut men säger det igen: ”mammas pöjk!!”

Eftersom Keno inte gärna vill dricka vatten efter att vi spårat (han kan missa nåt då, han dricker när vi åker hem) blandade jag vatten, mjölk och lite färskfoder för att han skulle dricka, han gör av med stora mängder vätska i spåret, även om han får vatten under tiden han spårar. Och det märktes sen när jag skulle värma honom inför lydnaden, vilket jag bara gör en kort stund, han ställde sig och kissade jääääätteläääänge fyra gånger!!! Flera minuter varje gång. Jag blev lite nervös, hade jag vätskat upp honom för mycket, skulle han bli kissnödig på plan..??! Men det var inga problem, det märktes inget av det och jag tror det var bra att han fick så mycket vätska i sig för han var ju hur pigg som helst på lydnaden. Vår ”tur-maskot” Ulle tävlade också och jag var hela dagen säker på att de skulle knipa certet, de hade sån fin special, men tyvärr räckte inte lydnaden riktigt till, så synd, tänk vad kul om vi båda hade kammat hem cert!!!

Iver var sällskap till oss hela dagen och fick bekanta sig med många trevliga hundmänniskor, en del var väl mer glada i hans leriga tassar är andra…hihi! Ingen träning alls för Lilleman idag men kanske hinner vi nåt imorgon, jag ska sitta på valet hela dagen men är ledig mellan 12 och 16, då ska vi träna jakt….

Stort grattis till Keno-dottern Lyra som idag blev BIR-valp och BIG-3!!!!