Debut i lägre spår för Vilse!

I helgen startade Vilse lägreklass spår. Han hade 120 poäng mer än vad som behövs för uppflyttning så det kändes väldigt bra. Så klart hade vi småfel här och där, som vi ska fila vidare på, men han fixade alla moment bra utan någon nolla och han hade fullt fokus på mig och sina uppgifter.

Spåret fick vi 10 p på dom första 60 m som domarna bedömer, medans en pinne blev kvar i skogen så 9 p på spåret. Vilse var väldigt taggad, spårade betydligt fortare än han brukar. Att vila en hel vecka var nog inte så bra ändå… Vi gick runt spåret på 13 minuter!!! Så fort behöver det absolut inte gå…

Plats med skott blev lite turbulent med en hund som sprang runt två gånger. Vi fick lägga om. Men Vilse var helt cool och oberörd, han låg så tryggt och lugnt, 10 p på den. Budföring med skott gick också kalas, lite avdrag från ena domaren för att han hoppade på mig vid insitt.

Lydnaden kändes jättefin, över lag bra poäng på det mesta. 9 på linförighet känns bra, liksom inga nollor. Nu får vi börja med lite högreklass moment under vintern, jämte jaktträningen, ska bli kul!

Vilse vann sin klass på 543 poäng.

Nu drar jag snart till USA för att träffa brorsan med familj. Hundarna får lite träningsvila och får vara soffhundar med husse, och jag får semester och vila plus att jag får umgås med världens bästa amerikaner så klart!

Prova på jakt.

Vi har haft en återträff på vår kurs med Bolly. Och den avslutades med att alla våra unga hundar fick vara med på en andjakt. De fick stå och titta under tiden fåglarna föll och sen förflyttade vi oss till andra sidan vattnet. Sen fick alla hundar i lugn och ro hämta en nyskjuten and. Vilse fick hämta sin i vattnet och det gick utan problem. Första gången han tar ett varmt vilt. Vilse var lugn hela tiden men jag såg att han hade anspänning i kroppen, första gången jag ser det på honom. Det här verkar vara hans grej! Jag är så tacksam att vi fick möjlighet att vara med på detta!

Vilse tränar spår då och då och vi har haft turen att få spår som andra lagt några gånger och det har gått väldigt bra. Han får blandat skogspinnar och vanliga spårpinnar och jag har gömt dom för att han verkligen ska ha näsan på. Det händer att han missar någon pinne ibland och vissa gånger kommer alla med in. Ska bli spännande att få gå ett tävlingsspår om några veckor!

Lydnaden känns han säker på, men så klart kan allt hända…

Iver och Keno kör rallylydnad just nu. Jättekul att lära in nya moment för Iver och nya skyltar för Keno. Plus att Iver spårar då och då och det har verkligen gått framåt! Numera missar han sällan en pinne. Vi är på rätt väg!

Vi tränar på några veckor till, sen ska jag resa iväg och grabbarna får vila från träning. Istället blir det enbart promenader med husse.

Mellantid för en del.

Det blir lite av en mellantid så här på hösten när Iver inte ska starta nåt mer. Vi tränar men inte så ofta. Fokus ligger på kluriga spår med kluriga pinnar, så jag tar tacksamt emot idéer på hur man kan klura till det! Även om jag har en del fantasi och försöker tänka till, tryter ju till slut idéerna… Det har i alla fall redan blivit lite bättre med pinnarna tycker jag, även om vi har en bra bit kvar. Det är en utmaning att utmana en hund som har så pass mycket erfarenhet redan.

Vilse däremot har ju två starter kvar i år. Ett wt och lägre klass spår. Wt är en bra form att få bra träning, sen är det väldigt trevligt och socialt också! Resultatet rent poängmässigt spelar inte så stor roll.

Vi ligger också lite på sparlåga med träning, men tränar då och då. Bland annat har vi nu varit tre tillfällen hos Lena Löfroth och fått bra tips på fria följet, kryp och lite annat. Det är kul att peta lite i smådelar. Han har gått några spår så klart, och det funkar fint, till och med ett elitspår har han gått runt utan problem.

Min plan i vinter är att lära in tecken i jakten. Höger, vänster, ut, stärka upp signaler mm. Vi har provat två tillfällen med hö och vä och det var lite klurigt, sa Vilse.

Igår tränade vi med gänget och det blev riktigt kluriga markeringar, långa, ej syn utan enbart hörselmarkering, och lite annat. Vilse har verkligen taggat till på markeringar nu, det tog ett tag men nu är han jätteduktig!

Kurserna börjar att ta slut, men som tur är startar snart en ny, även denna i Ssrk regi. Så kika in på aktuella kurser här på sidan så kan du läsa mer! Bra tillfälle att fila på formen när det är lågsäsong!

Repris!

 DSC_0487

Redan anmäld, inga reserver, möjlighet att samåka… Fler anledningar fanns inte. Därför blev det en start till i nkl b-prov! Bra träning för lilla Vilse, som ju inte ens blivit 1,5 år ännu.

Igår åkte jag och Mari iväg till Koppom. Ett trevligt och kul upplägg på provet!

Först en enkel markering på land. Sen fotgående till en enkel markering på andra sidan en å eller vad man ska kalla det. Några simtag behövdes för att ta sig över.

Ett ganska långt fotgående ner till vattnet. Där började vi med söket, som låg längs med vattenkanten (gungfly) och sen ganska långt och djupt in i skogen. När tredje viltet var inne vände vi oss mot vattnet och det gick en enkel markering på vatten från båt. När den var inne skulle hunden hämta in tre vilt till på söket. När allt var inne, fick vi återigen vända oss mot vattnet och det gick en enkel markering på vatten på andra sidan båten denna gång. Sen var provet klart. Plus passivitet förstås, där vi fick sitta med på båda dom två första markeringarna.

Vilse gjorde ett väldigt bra prov, satte inte en tass fel. Så himla glad över hans fina jobb! Vi belönades med ännu ett första pris!  Även Mari och Darcy fick första pris , såg så himla fint ut!

Nu blir det i alla fall ingen mer start på b-prov förrän vi känner oss redo för ökl. När det blir får vi se…

Iver ska snart starta höstens första elitspår. Vi har ju verkligen legat på latsidan med den träningen, men det ska bli kul ändå, vi får leva på gamla meriter…

Vilses debut på B-prov.

IMG_0005

I helgen startade jag och Vilse på b- prov utanför Sunne. Det var vår första start.

Och det gick ju väldigt bra! Med oss hem fick vi ett första pris och fin kritik. Jag är så himla glad över hans fina lugn hela provet igenom, att alla grunder satt fint och att vi hade roligt ihop!

Provet började med en enkelmarkering på land, sen ganska lång transport ner till vattnet. Där fick vi två enkelmarkeringar, en ute på vattnet och en i vattenkanten. Båda gick liksom på snedden, inte rakt ut i vattnet. Sen transport upp igen där det kom en enkelmarkering på land. Fint fotgående, fin stadga, bra avlämningar och fina upptag. Sen vidare till söket. Alla vilt kom in. Vilse har ingen superspeed i söket, men jobbar hela tiden utan stöd från mig. Söket är något vi kommer lägga tid på framöver för jag är säker att farten kommer med mer erfarenhet.

Tack Vilse för att du ställer upp på allt kul! Nu jobbar vi vidare mot öppenklass fast vi kommer att satsa mest på brukset några månader nu, en start är planerad i höst om allt känns bra.

Igår var jag funktionär i ökl rutan hela dagen, himla kul att se alla ekipage! Så det blev en hel helg med tidiga morgnar och långa dagar i skogen. Nu dags för ny jobbvecka!

Iver min Iver!

DSC_1354

En midsommarafton för drygt sju år sen stormade Iver in i vårt liv. Jag hade trott och hoppats på en lika stabilt mental valp som hans far (Keno) men så blev det inte riktigt…

Det tog ett tag innan det visade sig och vi förstod att han faktiskt var annorlunda. I början mötte vi inte hans beteende på rätt sätt. Jag gick in med för mycket känslor och för lite kunskap. Jag tyckte det var kämpigt när Iver helt oprovocerat, enligt mig, flög ut mot Keno. Jag tyckte Keno fick ta emot sånt han inte förtjänade. Som tur är har Keno aldrig brytt sig så värst mycket om Ivers utfall.

När Iver var 1,5 år bestämde vi oss för att kastrera honom. Det fick bära eller brista, så här kunde vi inte leva. Det var ingen garanti med en kastrering men vi ville chansa. Det fanns ju en risk att det skulle bli värre också. Redan första dagarna efter kastreringen märktes en markant skillnad, Iver blev lugnare i sinnet och utfallen avtog. Hemma tillrättalade vi livet i vårt hus. Iver fick eget utrymme att äta i, ben åt han ensam i tvättstugan och bilburen delades med mellanvägg. Med rätt förutsättningar fick vi lugn och ro hemma.

Ivers osäkerhet mot andra hundar vid hundmöten löste vi med skvallerträning vilket har varit hans räddning. Idag skvallrar han friskt på hundar, människor, rådjur, katter, cyklar och han har tagit på sig uppgiften med stort allvar. I träning och tävlingssituationer har inte beteendet kommit fram, jag har alltid känt mig trygg med honom i det, annars hade vi så klart inte kunnat tävla.

Han har också haft hang-ups på bilar som kör på grus. Han blev helt vild och tokig av det. Även där har skvallerträning funkat bra! Det går så klart åt lite godis på en promenad med många skvallertillfällen men det är det värt, alla gånger. Iver har blivit en trygg hund på promenaderna och jag kan slappna av. Mycket värt!

För den som ser Iver agera kan jag förstå att det kan se allvarligt ut, särskilt om man inte har så mycket kunskap om sånt, men fast han låter illa och det kan se ”argt” ut har han aldrig någonsin ens krökt ett hårstrå på Keno eller någon annan. När jag lärde känna fru G och hennes härliga hund R, ville jag så klart som vanligt att Iver inte skulle hälsa på hennes hund när vi sågs på våra träningar. Men fru G utstrålade ett sånt lugn, hon litade till 100% på sin hund så hon tyckte absolut att hundarna skulle få hälsa lösa. Gulp, tänkte jag, hur ska det gå? Återigen förklarade jag för fru G hur Iver är, men det var absolut inga problem enligt henne. Och fast Iver först visade sig från sin sämsta sida, stod fru G helt coolt och lugnade mig med ”det kommer gå bra”. Och det gjorde det ju! R kunde inte brytt sig mindre och då blir Iver helt lugn med det, och sen var det inga problem. Jag är så tacksam mot fru G att hon litade så på sin hund och heller inte blev upprörd mot Iver, utan var helt lugn i sin utstrålning. Iver fick flera bra möten med härliga R, men tyvärr har R fått somna in nu, alldeles för tidigt.

Iver lever ett bra liv i våran flock, med tydliga regler som gör honom trygg. Han ska veta att han kan slappna av hemma, att inget ”ont” kommer att hända honom. Han ska veta att vi skyddar honom vid hundmöten på promenader, han har sin uppgift att skvallra, resten sköter vi. Han ska veta att han har sin egen kupé i bilen och sin egna hundgård där han slipper ha någon annan hund inpå sig.

Det händer då och då att vi har en ytterligare hund i vår flock när vi är hundvakter tex. Och det funkar hur bra som helst med Iver, han väljer ibland att ligga tätt ihop i soffan med den hunden och gillar det, men det är hans val. Han är helt trygg med annan hund i vår flock, bara han känner den, vet vilket förhållande han ska ha till den osv.

Iver är den hund som lärt mig allra, allra mest, jag känner mig otroligt ödmjuk för allt han lärt mig!!! Han är en otroligt mysig och härlig hund och vi har ett härligt liv ihop!

Kanske kan dom här raderna hjälpa någon annan med samma problem och där tillvaron känns hopplös. Allt går inte alltid att lösa, Iver och Keno kommer aldrig att bli bästa vänner, men dom kan leva i samma flock utan några större problem. Mycket går att fixa, bara man går in med ett öppet sinne, men så klart finns det lägen när det inte går att lösa också.

Back in business!

Nu är den goa, långa semestern slut! Tyvärr flög jag ju av hästen sista kvällen före semestern, hamnade på akuten och blev sjukskriven 2,5 veckor.  Så semestern blev inte riktigt som det var tänkt. Det har även varit fler turer till akuten och till sjukhuset eftersom både mamma och pappa råkat ut för olyckor. Den här semestern går till historien!

Trots skador kom jag och Magnus till slut iväg på vandring i Jotunheimen och det var helt underbart! Vi var borta en vecka i detta härliga landskap! Med oss hade vi Iver och Vilse medan Keno bodde kvar hemma tillsammans med vår hus/djurvakt.

Nu är vi nyss hemkomna från en vecka i Halland. Första halva veckan var vi turister medan andra halvan ägnades åt Tollarspecialen. Som alltid lika kul att träffa alla trevliga människor och kika på jaktprov, wt, lydnad osv.

Känns lite konstigt att inte starta tollingjaktprov på specialen längre, men med Keno som pensionär och Iver som numera ägnar sig åt enbart brukset, fick Iver bli avdammad och starta wt istället. Och det gjorde han riktigt bra, fina poäng i fyra rutor men tyvärr knallning i sista rutan så där blev det en nolla. Vi lever på resultatet i dom övriga rutorna.

Nu ska vi ägna tid åt hundträning, blir inte mycket sånt på semestern. Först ut är Vilse som ska starta b-prov, sen ska förhoppningsvis Iver starta elitspår och i slutet av året ska Vilse testa på lägre spår om allt känns bra. Så nu är det hög tid att ta tag i träningen igen! Känns jättekul!

Denna veckan drar kurserna igång igen, ser fram emot det!

 

Semester!

IMG_0004

Nu tar Tollartokens semester från både jobb, kurser och privatträningar. Jag är tillbaka 7 augusti igen.

Det börjar nya kurser i augusti och det finns några platser kvar, välkommen att anmäla! Det går även bra att redan nu höra av dig om privatträning.

Trevlig sommar!!!

Foder från Granngården.

Inlägg i samarbete med Granngården.

Det här med foder till hundarna är ju en hel djungel! Dels är det ju vad fodret innehåller, vilket land det kommer ifrån och en annan viktig sak är tillgängligheten.

Därför äter mina hundar hundfodret Robur från Granngården! Fodret är svenskt, innehåller inte en massa ”onödigt” och det har ett bra pris. Robur hundfoder har också bra bredd, vilket passar mina hundar bra, då Keno äter Robur senior och Vilse och Iver Robur Maintance.

För mig som bor ute på landet är det guld värt att kunna handla hundmat online hos Granngården! Enkelt och bekvämt och aldrig något krångel! Dessutom kan man få det utkört ända fram till dörren när man beställer på Granngården online, vilket passar mig perfekt, inga tunga fodersäckar att bära på långa sträckor!

Ibland handlar jag även i affären på Granngården. Det är trevligt att handla där, alltid trevlig och kunnig personal, som gärna hjälper till. Där köper jag mat till hönsen, kaninerna och grisarna. Granngården har också bra tillbehör, så när jag handlar i Granngårdens affär passar jag på att köpa saltsten till hästarna, eltråd, tuggben och godis till hundarna mm.

Det bästa med att handla direkt i Granngårdens butik är nog ändå att jag kan ta med mig hunden in i butiken. Perfekt en solig sommardag och perfekt när jag vill prova ut halsband och hundkoppel eller när hunden ska få välja ut sin leksak själv. Granngårdens personal är alltid lika trevliga mot vovven och brukar bjuda på en godisbit eller två.

Vilse har debuterat på lydnadsplanen!

I helgen som gick hade Kristinehamn BK dubbeltävling i lydnad. Jag tyckte det var ett bra tillfälle att testa var Vilse står när det gäller uthållighet och störningar med kommendering, andra hundar osv. Bra träning inför brukset, som är vår egentliga gren, förutom jakten.

Vilse skötte sig med bravur! Visst finns det saker att träna och fila på, men själva situationen klarade han jättebra. I första starten fick vi 181,5 poäng och kom på en tredje plats av 20 startande, och blev uppflyttade till nästa klass. I andra starten kom vi på andra plats med 180 poäng, och uppflyttade igen. Så nu kan vi antingen starta Klass ett om vi vill, eller få ännu en uppflyttning och då få en titel. Får se vad det blir, kanske inte blir nån mer lydnad alls.

Nu i sommar har vi inga tävlingar alls inplanerade så det blir träning när lusten infaller. Skönt med lite semester även från träning ibland. Min plan med Vilse i höst är start på b- prov och lägre klass spår. Vi får se om planen håller… Iver ska starta elitspår är det tänkt.

Det var tänkt att alla kurser skulle vara slut nu, men det har faktiskt startat en ny denna veckan, kul! Men under min semester kommer det att vara kursfritt, sen drar det igång kurser i augusti igen, kika under aktuella kurser om du är nyfiken.