Gamla, goa, underbara hundar!

Det är verkligen ett privilegium att få rå om sin älskade hund under så många år! I mars i år blir Keno 13 år. Min älskade, snälla, bästa tävlingskompis och vän!

Men det för också med sig en viss oro… Jag försöker verkligen leva för dagen, njuta av varje dag vi får, men det är svårt! Istället kommer tankarna kring hur det kommer att gå den dagen han är borta. Det är så himla dumt, jag vet, men svårt att låta bli!

Det är lätt att måla fan på väggen, i alla fall har jag lätt för det ibland. Som nu, när Keno har fått besvär med två tassar. Det började i en tass dagarna före jul, tassen var röd och svullen. Jag fick schampo och salva av veterinären. Körde några veckor, han blev mycket bättre men inte helt bra. Upptäckte sen att en tass till drabbats, fast inte av samma sak. Här var det istället huden runt en klo som svullnat upp och var rött.

Vi har levt några veckor nu med skor av, skor på, strumpor av, strumpor på, tratt av, tratt på. Schamponera tassar, torka, torka, torka, salva på… Och i allt detta har mina tankar rusat amok med mig och jag har fått för mig dom värstaste saker… Tumör? Något organ som börjar lägga av? Behöva låta honom somna in pga tassar? Han är ju vrålpigg för övrigt!

Så igår var vi till veterinären igen. Hon konstaterade svamp i ena tassen och bakterier i den andra. Så himla skönt! Han skulle inte dö idag! Men så klart vet vi inte vad som orsakat det och om det ändå ligger nåt och lurar. Men som hon sa, han är ju helt underbart pigg, skulle han vara rejält sjuk skulle det märkas. Han har heller inte haltat något på hela tiden så han har kunnat gå med på promenader som vanligt.

Så nu kör vi en kur igen med schampo och denna gången även en kur antibiotika och jag håller alla mina tummar för att detta räcker och han blir bra igen! Så att vi får rå om vår underbara gubbe ett bra tag till!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.