Detaljer. Och glädje!

Tänk så glad jag kan bli av en enda liten detalj i träningen! Som idag tex, när Vilse gjorde ett litet framsteg i saktagåendet (framförgåendet) genom att kunna starta från min sida! Vad roligt! Vi började träningen från allra första början genom att smyga på ett föremål, sen har vi längt avstånd vart efter det har funkat. Förra veckan började han med att smyga utan att föremålet låg ute och idag kunde han alltså både gå ut från min sida och smyga utan föremål. Nu börjar det ju hända saker! Momentet börjar forma sig och det är ju det här som är så himla kul med att träna hund!

Även krypet tafsar vi lite på då och då. Där gjorde han också framsteg idag när han faktiskt kunde krypa med ett ben i taget och trycka nosen i min hand. Långt ifrån färdigt men ändå en liten, liten bit på väg.

Momenten i appellen börjar så sakta sätta sig och vi har börjat göra små, små, små kedjor av det för att börja lite smått med uthålligheten.

Efter att Jessica kikade på vår spårning och vi pratade detaljer har spårningen gått framåt i raketfart! Han spårar nu 600-800 m långt spår med i stort sett bibehållen teknik, om inte störningarna är för stora (tex utanför Konsum). Han fixar både vinklar och böjar fint och plockar alla föremål. Det känns som vi är en bit på väg!

I jakten märkte jag att Vilse börjat ”javla” lite med dummiesen så vi har där gått tillbaka lite och tränat omvänt lockande och hålla. Det mindes han fint så rätt beteende kom snabbt tillbaka. Detaljer är kul! Och bra!

Igår hade jag en valp på privatträning här och även där pratade vi detaljer förstås. Hur man bäst belönar och med vad, exakt vad ska belönas och hur går man vidare till nästa steg. Och vad är nästa steg? Många bra tankar att tänka till kring.

Eftersom det är lågsäsong när det gäller tävlingar nu, har även Iver fått träna mer delar och detaljer. Tex har vi tränat raka, fina ingångar med apporten då jag tyckt han börjat ”fuska” lite. Vi tränar också på att han ska följa vänster ben i krypet och vara stilla på höger ben. Så lärde jag in det från början men med många tävlingar har vi tappat det lite (matte har slarvat med kriterierna helt enkelt).
Han har fått träna en hel del vinklar i spåret och att bibehålla tekniken. Allt är färskvara!

Keno är den som går om alla spår vi gått. Och han gör det med full energi och glädje! Han är så glad, så glad, så glad…

2016 slutade inte så där jättebra för oss med två avkörningar med bilen, trasig mobil, hund hos veterinären på annandagen plus en del annat. Men nu blickar vi framåt mot 2017 och det ska bli spännande att se vad det innehåller! Vårens kurser är i alla fall utlagda här på sidan, kika gärna in!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.